Försäkringskassan har valt bank för utbetalning

2022 12 02

Alla som bor i elområde 3 och 4 och som har Swedbank kan andas ut.

Ni kommer att få pengarna direkt insatta på ert konto, rapporterar Aftonbladet.

Alla andra elkonsumenter i de berörda elområdena kommer att få en avi och behöver därmed gå till sin respektive bank för att få ta del av pengarna.

– Vi har inte använt den här typen av tjänst förut utan det här är ett nytt upplägg som ska göra nu. Eftersom det här ska gå fort så har vi bara kunnat fråga Swedbank och Danske Bank, säger Anders Sims, presstalesperson vid Försäkringskassan, till tidningen.

Fick nobben

Men från Danske Bank blev det nobben. Därmed återstod enbart Swedbank – en bank med 3,7 mijoner privatkunder.

– Där ska vi nu försöka röra oss mot ett avtal. Det är en hel del frågetecken som måste rätas ut. Swedbank behöver veta hur stora volymer det handlar om, hur information och uppgifter ska delas mellan aktörerna. Alltså hur hela modellen och processen ska se ut, säger Anders Sims.

Han tillägger att det är osäkert hur lång tid förhandlingarna med Swedbank tar, men att målbilden med utbetalningar i februari ligger kvar.

Rasade mot kontant utbetalning

Det blev stor uppståndelse under gårdagen när nyhetsbyrån TT gick ut med att många som ska ta del av elstödet skulle göra detta via avier, vilket skulle leda till att mottagarna hade behövt ta emot ersättningen i fysiska kontanter.

Bland annat reagerade S-ledaren Magdalena Anderssons som oroade sig för säkerheten om man ska behöva gå med tusentals kronor i kontanter på stan.

Tillbakavisar kontantmetod

Att svenska elkonsumenter skulle behöva få sin ersättning i fysiska sedlar slogs dock tillbaka kraftigt av socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som pekat på att banken kan överföra pengarna till avimottagarens konto.

– Magdalena Andersson far med osanning när hon i brist på fakta eller med tveksamma avsikter skrämmer upp människor med att de kommer att tvingas ta ut tusentals kronor i kontanter när elsö det kommer i februari, framhäver hon på Instagram.

"Jobbar dygnet runt"

Ministern tillägger:

– Det är ett tufft läge nu och vi är angelägna om att människor får pengarna när de mest behöver dem. Myndigheterna och regeringen ha jobbat och jobbar dygnet runt för att få detta på plats så snabbt som bara är möjligt.

4,4 miljoner hushåll

Elstödet ska betalas ut till 4,4 miljoner hushåll och 600 000 företag i södra Sverige.

Enligt Försäkringskassan pågår ett omfattande arbete för att möjliggöra utbetalning av den ersättning som så många längtar efter.

– Sist men inte minst krävs ett säkerhetsarrangemang och effektiva kontrollsystem som undanröjer risken att pengarna hamnar i fel fickor. Först när dessa bitar faller på plats, kommer vi att kunna säga när vi är redo att betala ut pengarna, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Statsministern slår tillbaka mot Magdalena Andersson

LÄS MER: Anderson: "Ljög svenska folket rakt upp i ansiktet"

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen