Försäkringsbolag varnar – 16 000 bilister kommer drabbas i höst

2024 09 25

Över 250 personer kommer att råka illa ut i bilen varje dag de kommande två månaderna.

Den varningen går nu försäkringsbolaget If ut med.

Man syftar på att det har skett en markant ökning av antalet viltolyckor i Sverige. Mellan 2021 och 2023 har det exempelvis skett 63 procent fler kollisioner med dovhjortar jämfört med perioden 2015-2017.

Kommande månader räknar If med omkring 16 000 incidenter – motsvarande 250 om dagen.

– Risken är störst i gryning och skymning när djuren förflyttar sig över större områden för att leta föda. Det är då extra viktigt att hålla uppsikt längs vägkanterna och anpassa hastigheten. Speciellt uppmärksam bör man vara på platser där det finns varningsskyltar för vilt, säger Frida Wedin, motorexpert på If, i en kommentar.

Ökat över 50 procent

Totalt har antalet viltolyckor gått upp med över 50 procent sedan 2015.

Förutom dovhjort är det rådjur som drar upp ökningen, men även vildsvin tillhör de djur som är vanligast att köra på.

– Ökningen beror främst på trafiktillväxt, mycket trafik på vägar med hög hastighet och ett växande djurbestånd, säger Frida Wedin i samma pressmeddelande och tillägger:

– Om du är på väg att krocka med ett rådjur, ska du i första hand bromsa, men undvika att styra undan. Att göra en okontrollerad undanmanöver kan öka risken för personskador och leda till en kollision med mötande trafik.

Kan bli väldigt dyrt

Försäkringsbolaget varnar dessutom att viltolyckor kan bli en mycket dyr historia för den som saknar eller inte har sett över sin försäkring.

Ska man få ersättning för skador på bilen krävs nämligen en helförsäkring. Har man en halvförsäkring kan man dra ned självrisken genom en tilläggsförsäkring.

– Det är viktigt att se över sin försäkring för att säkerställa att du har ett bra skydd, säger Frida Wedin.

– En kollision med ett vilt djur kan vara en både farlig och traumatisk upplevelse, se därför alltid till att köra lugnt och tryggt, enligt gällande trafikregler. Var rädd om dig, andra trafikanter och djuren.

Fakta: Ökningen av antal olyckor per djur och år

Viltslag	Antal olyckor 2021–2023	Antal olyckor 2015–2017	Ökning/ minskning
Rådjur	140 165	112 684	+24 %
Vildsvin	16 223	13 709	+18 %
Älg	15 739	16 747	−6 %
Dovhjort	14 768	9 066	+63 %
Kronhjort	1 250	973	+28 %

Källa: If

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen