Det meddelar regeringen i dag, måndag.

I regleringsbrevet för 2025 framgår det att Riksantikvarieämbetet ska vidta särskilda åtgärder för att stärka skyddet av kulturarv genom beredskapsplanering för evakuering och säkra transporter.

Detta för att kunna föra undan särskilt värdefulla kulturföremål i händelse av krigshot och krig.

– Sveriges kulturarv är i grunden en del av vårt lands identitet och historia. Därför måste det också värnas, oavsett vilka utmaningar som framtiden bär med sig. När regeringen nu ökar takten i uppbyggnaden av det civila försvaret så utgör kulturarvssektorn en självklar delkomponent och dagens besked är ett kvitto på detta, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

I skenet av Ukraina

Det nya beslutet har fattats med bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina.

I april 2024 fastslog FN-organisationen Unesco att 127 religiösa platser, 31 museer, 157 byggnader av historiskt eller konstnärligt intresse, 19 monument, 14 bibliotek och ett arkiv har skadats under Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina.

– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har medfört skador på och förstörelse av kulturinstitutioner som museer, arkiv och bibliotek, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) och tillägger:

– Förstörelsen av det ukrainska kulturarvet har satt ljuset på behovet av att skydda kulturföremål i Sverige under höjd beredskap och ytterst krig. Därför ger vi nu Riksantikvarieämbetet det här uppdraget för att stärka vår beredskap.

Så mycket kostar det

Riksantikvarieämbetet kommer tilldelas ökat anslag i budgetpropositionen för 2025.

Regeringen avsätter 19 miljoner kronor 2025, 26 miljoner kronor 2026 och 39 miljoner kronor 2027.

– Uppdraget innebär planering och förberedande insatser med berörda kulturarvsinstitutioner i syfte att kunna säkra tillgången till ersättningsmagasin och evakueringsmagasin och anpassade transporter för att kunna föra undan särskilt värdefulla kulturföremål i händelse av krigshot och krig, skriver regeringen om uppdraget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nästa vecka kommer både amerikanska Fed och svenska Riksbanken att lämna nya räntebesked.

I båda fallen förväntar sig de flesta en sänkning med 0,25 procent.

Samtidigt oroar sig allt fler för den svaga kronan.

Och nu kommer Danske Bank med en dyster prognos om kronans utveckling det kommande året, rapporterar Di.

”Kommer att vara svag”

Att det blir en ny räntesänkning när Riksbanken meddelar sitt besked den 19 december räknar de flesta med.

En enkät som SEB har gjort bland investerare i obligations- och kreditmarknaden visar att 95 procent tror på en sänkning med 25 punkter, rapporterar Placera.se.

Men en annan viktig fråga är hur kronan kommer att utvecklas under 2025, eftersom den svaga kronkursen väcker stor oro hos många.

Enligt Danske Bank finns det en stor risk att kronan kommer att vara fortsatt svag.

Man ser också en risk att kronan drabbas negativt av ogynnsamma framtidsbesked från Fed.

– Vår prognos är att kronan kommer att vara svag och faktiskt tappa ytterligare mot dollarn under 2025. Vi tror inte på någon kronrevansch, säger Danske Banks seniorstrateg Maria Landeborn till Di.

Beroende av omvärlden

När det gäller den svenska ekonomins utveckling understryker hon också att Sverige är väldigt beroende av omvärlden. Det handlar inte bara om USA, utan också om Europa.

– Vi behöver se att industrikonjunkturen blir bättre i Tyskland och Frankrike. ECB är den centralbank som varit onödigt orolig för inflationen med tanke på att tillväxten och efterfrågan är så svag i Europa, säger Danske Banks seniorstrateg till tidningen.

Förväntningar på Riksbanken

Oron för kronans utveckling är fortfarande stor, och hur penningpolitiken kommer att se ut framöver är fortfarande osäkert.

Många väntar sig dock en expansiv penningpolitik för att den svenska ekonomin ska få chansen att återhämta sig.

Nyligen gick bland annat Länsförsäkringar ut och krävde att Riksbanken måste gå längre för att ”trygga återhämtningen”.

– Riksbankens nuvarande plan att stanna strax över två procent räcker sannolikt inte. Det riskerar att hålla tillbaka återhämtningen i onödan. Med låg inflation och fortsatt osäkerhet i omvärlden är en ränta på 1,5 procent mer i linje med vad ekonomin troligtvis behöver, säger Länsförsäkringar chefsekonom Alexandra Stråberg i ett uttalande.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen