Fordon större än en blåval på svenska vägar

2024 06 28

Sveriges genom tiderna längsta fordonsekipage börjar snart rulla på svenska vägar.

Det meddelar Postnord i dag, fredag.

Företagets 34 meter långa lastbilar kommer snart att börja köra mellan Göteborg och Örebro. Lastbilarna är nästan tio meter längre än de längsta lastbilarna på vägarna i dag.

Postnord beskriver beskedet som historiskt för Sverige.

– I juni skrivs ett stycke svensk fordonshistoria när Postnord börjar köra sin första långa lastbil.

– Längre än en blåval och med 30 procents större lastkapacitet innebär de långa lastbilarna färre transporter, minskade utsläpp och mindre slitage på svenska vägar, framhåller företaget i ett uttalande.

Nya regler i Sverige

Postnords stora lastbilar ger sig ut på vägarna drygt sju månader efter att Trafikverket ändrat reglerna för den högst tillåtna längden för lastbilar i Sverige.

Den 1 december gav Trafikverket grönt ljus för 34,5 meter långa lastbilar.

– Detta resulterar i att det krävs färre enheter för att transportera samma mängd gods. Enligt våra beräkningar innebär detta att vi exempelvis kan minska utsläppen från den tunga trafiken med mellan 4 till 6 procent.

– Fordonståg upp till 34,5 meter medför även att transportkostnaden minskar, vilket kan stärka näringslivets konkurrenskraft, framhöll myndigheten i samband med beslutet.

”Mångmiljonbesparing”

De första av Postnords nya lastbilar levererades till företaget i mitten av juni.

Ett antal chaufförer ska utbildas i att köra och hantera de 34 meter långa lastbilarna som snart kommer bli ett vanligt inslag på svenska vägar.

– Satsningen på långa lastbilar är en del i vårt arbete med minskade utsläpp och ökad effektivitet i våra transporter. För oss innebär det en mångmiljonbesparing samtidigt som vi sänker våra utsläpp. Vi är stolta över att bryta ny mark och vara ledande i branschens omställning.

Det säger Caj Hember, chef för rikstransporter på Postnord, i ett uttalande.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

6,5 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2026 05 07

Miljontals svenskar får i veckan dela på 8,2 miljarder kronor.

På fredagar kommer pengarna.

Då sätter nämligen Pensionsmyndigheten in 8,2 miljarder kronor till pensionssparares och pensionärers premiepensionskonton.

För de som är nära pensionen blir pengarna tillgängliga inom kort. Redan tre år före riktåldern går det att ta ut premiepension.

Fondrabatter och arvsvinster

Insättningen omfattas av fondrabatter och arvsvinster. Avdrag har gjorts för premiepensionsavgifter.

– Den som tjänar in allmän pension tjänar också in en del till premiepensionen vars fonder har en rabatterad avgift för att få vara med på fondtorget. Rabatten fördelas nu tillsammans med arvsvinster som betalas ut månadsvis, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Över sex miljoner svenskar

Enligt Pensionsmyndigheten finns det omkring 6,5 miljoner premiepensionssparare i Sverige.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din lön till pensionsformen. De intjänade pengarna placeras i fonder.

– Om du vill kan du göra ett eget val i premiepensionen. Valet innebär att du väljer i vilka fonder dina premiepensionspengar ska placeras. Om du inte gör ett val placeras din premiepension i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, framhåller Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Premiepension när du går i pension

- Du kan tidigast ta ut din premiepension tre år före din riktålder och då som ett månadsbelopp.

- När du går i pension kan du välja att ha kvar dina premiepensionspengar i fondförsäkring eller byta till traditionell försäkring.

- Du kan välja att bara ta ut premiepensionsbeloppet eller bara inkomstpensionen.

- Storleken på månadsbeloppet kan inte höjas, men du kan ändra din uttagsandel så ofta du vill. Du kan välja mellan att ta ut 100 procent, 75, 50 eller 25 procent av ditt månadsbelopp.

- Premiepensionen får man livet ut, precis som inkomstpensionen.

- I vissa fall kan du lägga till ett efterlevandeskydd. Då betalas din premiepension ut till din make/maka/registrerade partner/sambo om du avlider.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under den byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen