Förbud införs för hundratusentals svenskar

2026 06 22

Risken för bränder i skog och mark är stor eller mycket stor i sydöstra Sverige.

Varningen kommer från SMHI.

– Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag, framhåller myndigheten.

Nu agerar Länsstyrelsen i Blekinge.

Från och med tisdag omfattas hundratusentals Blekingebor av eldningsföbud.

– Eldningsförbudet gäller i skog och mark utanför sammanhållen bebyggelse eller så nära skog att eld lätt kan spridas vidare i terrängen. Aktiviteter som eldning, grillning och bränning som sker med fast bränsle (till exempel ved, kol, gräs, ris eller grenar) är förbjudet, framhåller länsstyrelsen.

Det är däremot fortsatt tillåtet att grilla i grill på egen tomt eller i fast grillplats på allmän plats.

Undantaget gäller dock inte engångsgrillar, betonar länsstyrelsen.

– Engångsgrill är inte en fast grillplats och är därmed förbjuden att använda när det råder eldningsförbud.

Fler förbud på väg

Eldningsförbudet i Blekinge är det första i Sverige under sommaren 2026.

Det är sannolikt att fler eldningsförbud kommer att utfärdas under de närmaste dagarna, då SMHI har varnat för extrem till hög risk för bränder i framför allt södra Sverige.

ANDRA LÄSER: Kronan tappar

Kan ge fängelse

Den som bryter mot ett eldningsförbud riskerar att straffas i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Maxstraffet för att bryta mot lagen är böter.

Den som bryter mot eldningsförbud kan dock göra sig skyldig till ytterligare brott.

– Jag vet att det finns något fall där man inte dömdes för att man har brutit mot eldningsförbudet, däremot blev man dömd för allmänfarlig vårdslöshet. Så frågan är om det är själva eldningsförbudet som slår hårdast eller den allmänfarliga vårdslösheten, säger Per Stridde, insatsledare vid Räddningstjänsten Dala-Mitt.

Den som fälls för allmänfarlig vårdslöshet kan straffas med fängelse i högst sex månader. Om brottet betraktas som grovt kan det ge fängelse i två år.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Foto: Pavel Koubek MSB

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen