Förbereder massivt stödpaket till Ukraina – efter Trumps ord

2025 02 22

EU planerar ett enormt stödpaket till Ukraina.

Under den senaste tiden har USA:s president Donald Trump flera gånger kritiserat Volodymyr Zelenskyj och oron över USA:s förhållningssätt till Ukrainakriget växer.

Samtidigt arbetar europeiska ledare med att fortsätta stötta Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att EU planerar ett massivt militärt stödpaket till landet.

Det rapporterar Politico och Bloomberg.

220 miljarder kronor

Europeiska unionen förbereder ett paket på cirka 20 miljarder euro - motsvarande drygt 220 miljarder svenska kronor - i ytterligare militärt stöd till Ukraina, enligt en person med insyn i ärendet.

Initiativet skulle syfta till att leverera artilleriammunition, luftförsvarssystem, missiler för djuplodande precisionsangrepp, drönare samt andra vapen.

EU försöker nå en överenskommelse om initiativet, som är öppet för bidrag i form av pengar från medlemsländerna och likasinnade allierade, vid ett utrikesministermöte nästa vecka.

Efter Trumps ord

Det planerade paketet kommer efter att USA:s president Donald Trump beskyllt Volodymyr Zelenskyj för kriget i Ukraina och kallat honom en ”diktator” som lurat USA att spendera miljarder dollar i militärt stöd.

Satsningen på att fylla på Ukrainas vapenförråd samordnas av EU:s toppdiplomat tillika Estlands tidigare premiärminister Kaja Kallas, och syftar till att överträffa tidigare europeiska åtaganden om militärt stöd.

Fortsatta attacker

Ryska styrkor försöker samtidigt utnyttja övertagandet av Velyka Novosilka för att avancera längre norrut från bosättningen mot den administrativa gränsen i Donetsk-Dnipropetrovsk Oblast.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Efter pausen

ISW förklarar.

– Ryska styrkor intensifierade nyligen offensiva operationer nordost, norr och väster om Velyka Novosilka efter att tillfälligt ha pausat attackerna i dessa områden under flera veckor efter att ryska styrkor intog Velyka Novosilka i slutet av januari 2025, uppger ISW.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Flera delar av S: Inför tre nya skatter

2025 05 29

En vänsterfalang i Socialdemokraterna vill införa tre nya skatter.

Flera delar av partiet kräver att förmögenhetsskatten ska återinföras. Dessutom vill många S-politiker se arvskatt och fastighetsskatt, rapporterar SvD.

Frågorna ska diskuteras på S-kongressen i Göteborg som inleddes i onsdags.

Många i partiledningen är dock emot förslagen – bland annat Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Jag förstår att de är frustrerade över att vi har en väldigt orättvis ekonomisk politik i Sverige. Men när det gäller kapitalskatter så är det ju ganska viktigt hur de utformas, för historiskt har vi haft kapitalskatter som har haft snedvridande effekter, säger han till SvD.

”De allra rikaste behöver vara med”

Tidigare SSU-ordföranden Lisa Nåbo tror att några av skatterna kan bli verklighet om S återfår makten.

– Det finns goda chanser att slutprodukten kommer göra det tydligt att de allra rikaste i Sverige behöver vara med och bidra mer än vad man gör i dag, säger hon till tidningen.

Avskaffades 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades eftersom den bara stod för en bråkdel av skatteintäkterna. Många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock experter som förespråkar ett införande av förmögenhetsskatten. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, säger han i en intervju med DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten skapade – exempelvis landsflykten av framgångsrika entreprenörer.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, säger experten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort genombrott om postcovid

2025 05 29

Människors olika dna påverkar risken att drabbas av postcovid – det vill säga långvariga symptom efter att ha insjuknat i covid-19.

Det visar en finsk studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

I studien fastslår forskarna att personer med en riskvariant av genen FOXP4 löper signifikant större risk att drabbas av postcovid.

– Risken för postcovid ökar med ungefär 60 procent jämfört med personer som inte har den genetiska varianten.

Det framhåller Vilma Lammi, postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och huvudförfattare till studien, i en intervju med Yle.

– I vår forskning hittade vi, i samarbete med forskare från flera andra länder, en av de första genetiska riskfaktorerna kopplade till postcovid, konstaterar forskaren.

13 procent i Finland

Studien bygger på data från över 15 000 personer som drabbats av postcovid. Forskarna har jämfört personernas dna med nästan 1,9 miljoner friska personer.

Resultatet visade att höga nivåer av FOXP4 var associerat med ökad risk för postcovid.

FOXP4-genen är kopplad till lungorna och hypotalamus – en viktig del av hjärnan som styr kroppens autonoma funktioner.

I Finland bär 13 procent på riskvarianten av genen, rapporterar Yle.

Vanliga symptom

Långvariga symtom efter covid-19 kallas oftast för postcovid.

Vanliga symptom är huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova.   

Socialstyrelsen har tagit fram stöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: G. Pappas

Text: Redaktionen