De senaste årens inflation har lett till kraftigt höjda levnadsomkostnader hos konsumenter.

Samtidigt fortsätter de stora matjättarna att göra vad de kan för att tjäna mer pengar.

Det har bland annat lett till en företeelse som kallas för krympflation – som innebär att man ”smyghöjer” priset på mat genom att göra förpackningarna mindre.

Mindre varor – till samma pris

Nu kräver Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att krympflationen stoppas.

De föreslår därför att konsumenter ska varnas för företeelsen.

– Om en vara i matbutiken blir mindre – då ska du varnas med en varningstriangel för krympflation, föreslår Magdalena Andersson (S) i ett inlägg på Facebook.

Partiet vill sätta stopp för företeelsen, som de menar får konsumenter att känna sig lurade.

– Vi socialdemokrater föreslår förbud mot att i smyg försöka höja matpriserna genom att minska förpackningarna, framhåller Magdalena Andersson.

”Ingen ska känna sig lurad”

När en förpackning blir mindre, men priset förblir detsamma, bör kunderna i butiken varnas för detta, menar S.

– Matjättarna måste tydligt märka med en varningstriangel när en förpackning blir mindre utan att priset sänks, tycker Andersson.

Hon menar att konsumenter annars riskerar att betala mer för produkten utan att vara medvetna om det från början.

– Ingen ska känna sig lurad när man packar upp sin matkasse och får mindre för pengarna, anser Magdalena Andersson.

”Vilseleder konsumenter”

Krympflation är en företeelse som har diskuterats i flera år.

Även Sveriges Konsumenter varnar för det på sin hemsida, och beskriver det som vilseledande för konsumenterna.

– Samma pris fast med omärkligt mindre innehåll. I samma eller något krympt förpackning. Det kallas krympflation och är ett sätt att smyghöja priserna som vilseleder konsumenter, förklarar Sveriges Konsumenter på sin hemsida.

Inflationen har gjort att en del företag behöver höja sina priser, medan andra kanske inte behöver men gör det ändå, enligt organisationen.

Men eftersom prishöjningar inte är populära försöker många företag göra det på ett sätt som är svårare att lägga märke till.

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen