Förändring i matbutiker väcker ilska – ”ingen ska känna sig lurad”

2024 12 01

En förändring som sker i matbutiker väcker stor ilska hos konsumenter.

De senaste årens inflation har lett till kraftigt höjda levnadsomkostnader hos konsumenter.

Samtidigt fortsätter de stora matjättarna att göra vad de kan för att tjäna mer pengar.

Det har bland annat lett till en företeelse som kallas för krympflation – som innebär att man ”smyghöjer” priset på mat genom att göra förpackningarna mindre.

Mindre varor – till samma pris

Nu kräver Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att krympflationen stoppas.

De föreslår därför att konsumenter ska varnas för företeelsen.

– Om en vara i matbutiken blir mindre – då ska du varnas med en varningstriangel för krympflation, föreslår Magdalena Andersson (S) i ett inlägg på Facebook.

Partiet vill sätta stopp för företeelsen, som de menar får konsumenter att känna sig lurade.

– Vi socialdemokrater föreslår förbud mot att i smyg försöka höja matpriserna genom att minska förpackningarna, framhåller Magdalena Andersson.

”Ingen ska känna sig lurad”

När en förpackning blir mindre, men priset förblir detsamma, bör kunderna i butiken varnas för detta, menar S.

– Matjättarna måste tydligt märka med en varningstriangel när en förpackning blir mindre utan att priset sänks, tycker Andersson.

Hon menar att konsumenter annars riskerar att betala mer för produkten utan att vara medvetna om det från början.

– Ingen ska känna sig lurad när man packar upp sin matkasse och får mindre för pengarna, anser Magdalena Andersson.

”Vilseleder konsumenter”

Krympflation är en företeelse som har diskuterats i flera år.

Även Sveriges Konsumenter varnar för det på sin hemsida, och beskriver det som vilseledande för konsumenterna.

– Samma pris fast med omärkligt mindre innehåll. I samma eller något krympt förpackning. Det kallas krympflation och är ett sätt att smyghöja priserna som vilseleder konsumenter, förklarar Sveriges Konsumenter på sin hemsida.

Inflationen har gjort att en del företag behöver höja sina priser, medan andra kanske inte behöver men gör det ändå, enligt organisationen.

Men eftersom prishöjningar inte är populära försöker många företag göra det på ett sätt som är svårare att lägga märke till.

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny bankregel kan införas snart – “2 000 kronor i månaden”

2025 03 27

Till sommaren kan nya allmänna råd börja gälla för Sveriges banker.

Det föreslår Finansinspektionen, FI, som på torsdagen går fram med ett nytt krav.

Ska informeras

Myndigheten kräver nu att bankerna ska informera sina bolånetagare när en ränterabatt på bolån är på väg att löpa ut.

Idag finns det ingen regel som tvingar bankerna att meddela när en förhandlad ränta övergår till en från listräntan, vilket innebär att konsumenter med kort varsel kan få kraftigt höjd ränta om man inte själv noterat förändringen.

– Det är orimligt att konsumenter plötsligt får en högre ränta utan att de har fått tydlig information om det. Bolåneföretagen bör ge sina kunder en ärlig chans att förhandla om sin ränta, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Kunden i underläge

Det faktum att ränterabatter kan sluta gälla utan tydlig information sätter konsumenten i ett större underläge gentemot banken, menar FI.

Som en följd blir också marknaden mindre transparent. 

– FI kan konstatera att tidsbegränsade ränterabatter på bolån kan löpa ut utan att bolåneföretagen informerar sin kund om detta. Det kan leda till att stora grupper av kunder får bankens listränta eller en högre ränta än om de hade förhandlat med sitt bolåneföretag, understryker myndigheten.

Flera tusenlappar i månaden

Räntesmällen för en passiv kund kan uppgå till flera tusen kronor per månad.

Den som till exempel har ett bolån på tre miljoner kan få se sin lånekostnad öka med "över 2 000 kronor i månaden", enligt ett räkneexempel från SR.

– De tjänar pengar på dem som har dålig koll, säger en kritisk bolånekund, som råkat ut för ökningen flera gånger, till radion.

Flera banker som SR talat med uppger dock att kunder informeras när rabatten är på väg att sluta gälla.

Kan börja gälla 1 juli

Enligt förslaget om de nya reglerna ska bolåneföretagen skriftligt och minst en månad i förväg informera konsumenten om att rabatten snart löper ut.

De nya allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, framhåller Finansinspektionen.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen