Förändring bland bostadsägare – allt fler väljer att agera

2023 11 19

Det har som bekant varit ett oerhört utmanande ekonomiskt år för svensk del.

Inflationen tycks nu vara på väg att stabiliseras något, men styrräntan är alltjämt hög och vid nästa möte är det ännu osäkert om ytterligare en höjning är att vänta.

Det redan pressade läget ställer till det för många bostadsägare, och allt fler väljer nu att agera i takt med den dystra utvecklingen.

Det rapporterar Dagens industri.

Var femte låntagare

Allt fler beslutar sig för att ansöka om amorteringslättnader mot bakgrund av de snabba räntehöjningarna.

Nu är det var femte låntagare som ansöker om lättnader på grund av de stigande låneräntorna.

Kundernas argument för sådana lättnader handlar bland annat om föräldraledighet och höga räntor.

“Ventilen fungerar”

Finansinspektionen framhåller att amorteringsreglerna innebär att bankerna har möjlighet att ge kunder tillfällig amorteringspaus, den så kallade ventilen.

Det är någonting som myndigheten menar fungerar mycket väl.

– När hushållen har pressats i sin privatekonomi är det också fler som har beviljats undantag. Det visar att ventilen fungerar bra och som tänkt, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Bankerna vet bäst

Vidare förklarar Daniel Barr att bankerna tar ansvar kring vilka de beviljar amorteringspaus.

– Bankerna känner sina kunder bäst och är också bäst lämpade att göra bedömningarna kring vem som ska få ett tillfälligt undantag och under hur lång tid. Vi kan se att processerna för detta nu fungerar bra och att bankerna agerar mer lika, förklarar han via Finansinspektionens webbsida.

Kan höjas igen

I dagsläget ligger Riksbankens styrränta på fyra procent, och det råder ännu osäkerheter kring vad det kommande mötet kommer att innebära.

De senaste inflationssiffrorna såg bättre ut än väntat och på flera håll runt om i världen ligger man på, eller börjar närma sig räntetoppen.

Dock återstår det att se om Riksbanken beslutar sig för att höja på nytt.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen