Förändring bland bostadsägare – allt fler väljer att agera

2023 11 19

Det har som bekant varit ett oerhört utmanande ekonomiskt år för svensk del.

Inflationen tycks nu vara på väg att stabiliseras något, men styrräntan är alltjämt hög och vid nästa möte är det ännu osäkert om ytterligare en höjning är att vänta.

Det redan pressade läget ställer till det för många bostadsägare, och allt fler väljer nu att agera i takt med den dystra utvecklingen.

Det rapporterar Dagens industri.

Var femte låntagare

Allt fler beslutar sig för att ansöka om amorteringslättnader mot bakgrund av de snabba räntehöjningarna.

Nu är det var femte låntagare som ansöker om lättnader på grund av de stigande låneräntorna.

Kundernas argument för sådana lättnader handlar bland annat om föräldraledighet och höga räntor.

“Ventilen fungerar”

Finansinspektionen framhåller att amorteringsreglerna innebär att bankerna har möjlighet att ge kunder tillfällig amorteringspaus, den så kallade ventilen.

Det är någonting som myndigheten menar fungerar mycket väl.

– När hushållen har pressats i sin privatekonomi är det också fler som har beviljats undantag. Det visar att ventilen fungerar bra och som tänkt, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Bankerna vet bäst

Vidare förklarar Daniel Barr att bankerna tar ansvar kring vilka de beviljar amorteringspaus.

– Bankerna känner sina kunder bäst och är också bäst lämpade att göra bedömningarna kring vem som ska få ett tillfälligt undantag och under hur lång tid. Vi kan se att processerna för detta nu fungerar bra och att bankerna agerar mer lika, förklarar han via Finansinspektionens webbsida.

Kan höjas igen

I dagsläget ligger Riksbankens styrränta på fyra procent, och det råder ännu osäkerheter kring vad det kommande mötet kommer att innebära.

De senaste inflationssiffrorna såg bättre ut än väntat och på flera håll runt om i världen ligger man på, eller börjar närma sig räntetoppen.

Dock återstår det att se om Riksbanken beslutar sig för att höja på nytt.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen