JUST NU: Förändrat tonläge i Finland

2022 06 16

Det anser Jussi Halla-aho, tidigare ordförande för Sannfinländarna och numera utrikesutskottets ordförande i den finländska riksdagen.

– Jag tycker inte att Finland ska hänga upp sig på Sverige. Den säkerhetspolitiska situationen skiljer sig åt mellan länderna, sa han till Yle förra veckan.

Gränsen är avgörande

Jussi Halla-aho understryker att Finlands 130 mil långa gräns mot Ryssland utgör  en betydande skillnad.

Han anser att det kanske är en dum strategi att vänta på Sverige allt för länge.

Säkerhetsläget är så pass allvarligt.

– Det här glömmer man lätt när man pratar om att vi är sammanbundna. Jag tycker inte att Finland kan förbinda sig till att göra som Sverige. Även om det förstås skulle vara önskvärt att länderna fortsätter i samma riktning och går i samma takt, konstaterar Halla-aho.

Finns en gräns för tålamodet

– Det finns en ände på tålamodet.

Det säger Hasse Svens, SVT:s utrikesreporter i Finland till SVT Nyheter.

Han konstaterar att tonläget har förändrats i Sveriges grannland. Det finns numera en gräns för det finska tålamodet. 

Viktigt försvarssamarbete 

Samtidigt betonar Hasse Svens att det även finns flera skäl till varför Finland väljer att vänta in Sveriges ansökan – även om landet skulle kunna gå vidare på egen hand.

– Finland är ju den säkerhetspolitiska skölden för Sverige, men den här skölden blir betydligt starkare om också Sverige är med. Det blir mer djup i försvaret så det är också viktigt för Finland att man går in i Nato samtidigt, säger Hasse Svens till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen