JUST NU: Förändrad syn på flyktingmottagande

2022 05 26

Färre vill se en minskad invandring till Sverige.

Det visar en ny undersökning från DN/Ipsos.

Stort mottagande från Ukraina

Kriget i Ukraina är den primära anledningen. 

Två av tre väljare anser att Sverige ska ge skydd åt så många som möjligt som flyr från krigets fasor i Ukraina.

Opinionen har svängt

Sedan flyktingkrisen 2015 har Sveriges migrationspolitik ändrats. Majoriteten i riksdagen har varit överens om en åtstramning i flyktingpolitiken.

Det har även speglat opinionen, vilket mätningar från till exempel Ipsos har indikerat i många år.

Liten uppgång för ökad flyktinginvandring

Även om stödet för flyktingmottagande från Ukraina är stort är fortfarande en majoritet av svenska folket för en minskad flyktinginvandring.

Mer än hälften, 51 procent, svarar att Sverige bör ta emot färre flyktingar än i dag. Siffran har dock sjunkit sedan Ipsos aprilmätning. Då var motsvarande siffra 59 procent.

Andelen som vill se en ökad flyktinginvandring till Sverige har blivit större. Från 11 till 16 procent.

– Noterbart är att även bland de som generellt vill ha färre flyktingar så finns en majoritet för att ge ukrainarna skydd, rapporterar DN.

Skiljer på flyktingar

Enligt Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, är det uppenbart att svenska folket i stor utsträckning påverkats av kriget i Ukraina.

Attityden till flyktingar från Ukraina är mer välkomnande i jämförelse med attityden till flyktingar från andra delar av världen.

– Den generella diskussionen om flyktingmottagande har nästan försvunnit och den mediala uppmärksamheten ägnas till stor del åt de ukrainska flyktingarna, som opinionen i grunden är positiv till. Uppenbarligen ser vi olika på flyktingar från vårt relativa närområde kontra utomeuropeiska flyktingar, säger han till DN och tillägger:

– Jag tror att det spelar roll att det rapporteras mycket mer utförligt om krigets fasor i Ukraina än från andra krigshärdar.

Foto: P. D. Preez

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen