Förändrad pension efter nyår – nytt besked idag

2023 12 21

Från och med 1 januari 2024 förändras pensionen för många pensionärer.

Hela åtta av tio pensionärer kommer att få en högre summa av den totala pensionen varje månad, vilket alltså inkluderar den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på torsdagen efter en ny beräkning av pensionens olika delar.

– Nästa år bidrar premiepensionen med ett plus till den totala pensionen för de allra flesta, säger Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Upp till 1 500 kronor i måndaden

Totalt landar höjningen på mellan 500 och 1 500 kronor extra i månaden efter skatt.

– Dessutom får de som har en låg inkomstpension en relativt stor ökning av garantipensionen. Så även om inkomstpensionen ökar blygsamt i förhållande till inflationen så får de flesta en större höjning av sin pension nästa år jämfört med vad de fick i januari i år, säger Linda Wiese.

Kan logga in själv

Exakt hur stor höjningen blir för individen beror på, eftersom pensionens olika delar påverkas av olika delar.

När det gäller inkomst- och tilläggspensionen utvecklas denna med utgångspunkt från inkomstutvecklingen i Sverige, vilket 2024 resulterar i en höjning mellan 80 och 190 kronor.

Dessutom följer garantipensionen med i prisutvecklingen och höjs med 530 och 670 kronor för 80 procent av Sveriges pensionärer.

– Vi får många samtal så här års då pensionärer vill veta storleken på utbetalningen i januari. Från den 23 december kan man genom vår nya självbetjäning med bank-ID själv ta reda på när pensionen betalas ut och hur stor den blir, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i samma pressutskick.

– Då har man sitt svar på ett par minuter och slipper telefonkö.

Så här ser pensionen ut 2024:

Uppgifter inom parentes avser 2023.

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 1,0 (3,0) procent, i genomsnitt 80 – 190 (220 – 560) kronor före skatt. Höjningen med 1,0 procent motsvarar inkomstutvecklingen 2,6 procent minus förskottsräntan 1,6 procent.
  • Personer födda 1938 eller senare omfattas även av premiepensionen. Premiepensionen förändras med -3,9 – 14,5 (-17,6 – 0,7) procent, vilket motsvarar -26 – 218 (-240 – 5) kronor i månaden före skatt.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med prisbasbeloppets förändring som är 9,1 (8,7) procent. Garantipensionen ökar med 530 – 670 kronor per månad före skatt.
  • Den genomsnittliga totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension**, ökar med 490 – 1 530 (500 – 1 090) kronor per månad efter skatt. Det motsvarar en ökning på 360 – 1 280 (480 – 1 280) kronor per månad före skatt.

*) Redovisade intervall omfattar 80 procent av alla pensionärer födda 1957 eller tidigare som är bosatta i Sverige och tar ut full pension.

**) Tjänstepensionen för 2024 bygger på en framskrivning av tjänstepensionen för 2022. Detta har att göra med att Pensionsmyndigheten får uppgifter om tjänstepension för 2023 i april 2024, och för 2024 i april 2025, när deklarationerna är klara.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen