Föräldrar varnas inför skolavslutningen

2023 06 02

Det är bara några dagar kvar till de efterlängtade skolavslutningarna runt om i Sverige.

Men det som är tänkt att vara ett glatt firande kan snabbt förvandlas till en tragedi för skolbarnen.

Spårar ur

Polismyndigheten vill nu att allmänheten följer sex olika punkter som är extra viktiga och aktuella nu när sommarlovet står för dörren.

Bakgrunden är att alltför många barn och ungdomar spårar ur i samband med skolavslutningen.

– När ungdomar är berusade ökar risken för att de utsätts för eller begår brott.

Det understryker polisen.

– Du som förälder har en mycket viktig och utmanande roll för att se till så att ditt barns firande inte slutar på fel sätt.

Alkohol och  fester

Polisen betonar att det finns flera saker som föräldrar bör se till att göra – och det är något som hela samhället kan hjälpa till med.

Polisen går ut med sex olika uppmaningar

- Köp aldrig ut alkohol och ha koll på alkohol som finns i hemmet. Polisen träffar många ungdomar som har tagit alkoholen hemifrån.

- Ha en öppen dialog med ditt barn om inställning till alkohol, fester och att vara ute sent på kvällarna.

Torrschampo och lustgas

- Ha koll på vart ditt barn ska och vem hen ska umgås med.

- Prata gärna med föräldrar till ditt barns kompisar och hjälps åt att hålla koll.

- Se till att du är tillgänglig under kvällen om något skulle hända. Om vi exempelvis träffar på ditt barn kraftigt berusat vill vi inte mötas av en telefonsvarare.

- Torrschampo och lustgas används mer och mer av ungdomarna för berusning, vilket kan vara förenat med livsfara. Prata med ditt barn om riskerna med detta.

Farliga studentflak

En annan fara som uppmärksammats mycket senaste åren är riskerna med diverse studentflak, studenbilar och andra fordon där eleverna festar och firar samtidigt som fordonen åker runt i samhället.

Det finns stora risker med att stå upp, dricka alkohol, vifta och skrika samtidigt som fordonet susar fram på gatan.

Foto: Mats Fallqvist, Länsmuseet Gävleborg

Text: Redaktionen

FÖRST I EUROPA: Sverige får prestigefyllt rymduppdrag

2025 07 02

I förra veckan anlände en unik rymdraket till den svenska rymdbasen Esrange Space Center utanför Kiruna.

Det handlar om Themis, en återbrukbar raket som är den första i sitt slag som tillverkats i Europa.

– Det är hedrande och unikt att Esrange som är en bas i Europa kan bidra till en viktig utveckling, säger Esrange platschef Lennart Poromaa till det svenska rymdbolaget SCC.

Fösta testhoppet

Arbetet är nu i full gång.

Den första uppskjutningen kommer i bästa fall att utföras i slutet av året.

För första gången kommer Themis att resas på sin avfyrningsramp, uppger SCC.

Sedan kommer ett första hopptest att genomföras – det vill säga ett test där en raket lämnar marken för en kort stund.

Målet är att lyckas med en stabiliserad vertikal start och landning på låg höjd.

– De data och erfarenheter som vunnits under denna korta men kritiska manöver kommer att ligga till grund för alltmer avancerade testflygningar, skriver SCC. 

Fransk-tysk tillverkare

Den återbrukbara raketen, som tillverkats av det fransk-tyska rymdföretaget ArianeGroup, blir den första i sitt slag att skjutas upp i Europa.

Fram till dess återstår mycket förberedelser med både raketen och uppskjutningsplattan.

– Themis ankomst till Esrange är en viktig milstolpe för det här projektet, säger Ulrika Unell på SSC.

– Under de senaste åren har vi arbetat intensivt med att förbereda oss inför ankomsten.

– En dedikerad uppskjutningsramp, en byggnad för fordonsintegration och ett kontrollcenter för uppskjutning håller på att färdigställas, för att nämna några.

Framtida satellituppskjutningar

Utvecklingen av Themis har pågått under tre år och finansierats genom EU-projektet SALTO.

Raketen mäter 30 meter på längden och 3,5 meter i diameter.

– Det handlar om att få kompetens som vi inte har haft tidigare. Det här är ett viktigt steg för oss mot vårt mål att kunna skjuta upp satelliter i bana, säger Lennart Poromaa.

– Det är en underbar känsla att vara en del av Europas rymdhistoria, tillägger Ulrika Unell.

Foto: Nasa 

Text: Redaktionen