Folkhälsomyndigheten bryter tystnaden

2023 11 23

En okänd typ av lunginflammation har börjat sprida sig i landet.

Flera barn är smittade och vårdas på sjukhus.

WHO kräver att Kina omedelbart måste förmedla detaljerad information om vad som pågår.

På en pressträff kräver organisationen att  Kina lämnar ifrån sig såväl epidemiologisk som klinisk information om vad man vet om sjukdomsutbrotten.

Organisationen vill även se labbresultat från klusterrapporterna och detaljer om vilka trender som noterats i patogencirkulationen.

Man kräver också att Kina öppet redovisar vilket tryck utbrottet har skapat på landets hälso- och sjukvårdssystem.

Kina hänvisar till restriktioner 

Det är i nuläget oklart vad som har föranlett smittoutbrottet.

Kinesiska myndigheter tillskriver ökning till de lyfta covidrestriktionerna.

Sedan Kina upphörde med restriktionerna har luftburna sjukdomar ökat bland landets befolkning.

Folkhälsomyndigheten kommenterar

Nu väljer Folkhälsomyndigheten att uttala sig om det mystiska smittoutbrottet.

Statsepidemiolog Magnus Gisslén konstaterar att myndigheten följer smittspridningen i Kina noga.

– Det är väldigt lite som vi vet. Därför är det svårt att säga något säkert.

– Men utifrån de rapporter vi fått hittills så handlar det om små skolbarn som ligger på sjukhus. När det var covidpandemin var det framför allt äldre som var inlagda, säger han till SR Ekot.

Gisslén tillägger att Folkhälsomyndigheten inte har någon information om hur svårt sjuka barnen är.

Ny pandemi?

På frågan om man ska vara orolig för en ny pandemi, svarar statsepidemiologen:

– Nej, det tycker jag inte. Däremot är det väldigt viktigt att vi som myndighet är på tårna och tar reda på vad det handlar om. Det troliga är att det inte är något nytt smittämne, och därmed ingen ny risk för en pandemi. Men vi måste veta mer innan vi kan konstatera det. 

– Därför måste vi vara på tårna.

Foto: A. Luengo

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen