SVERIGE: Folkhälsomyndigheten ändrar rekommendation

2022 09 30

Rekommendationen om allmän vaccination mot covid-19 för friska barn mellan 12 och 17 år tas bort.

Det meddelar Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Myndigheten konstaterar att aktuell kunskap och epidemiologi visar att virusvarianterna för SARS-CoV-2 ger alltmer lindriga symtom för grundfriska barn och unga, och att immuniteten i gruppen är mycket hög.

– Sammantaget ser vi att vårdbehovet till följd av covid-19 har varit lågt bland barn och unga under pandemin, och dessutom minskat sedan virusvarianten omikron började sprida sig. I den här fasen av pandemin ser vi inte att det finns ett fortsatt behov av vaccination i den här gruppen. Därför tar vi bort rekommendationen om allmän vaccination mot covid-19 för åldrarna 12 till och med 17 år, säger Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Särskilda grupper

Beslutet träder i kraft från och med den 1 november.

Endast barn i särskilda grupper med ökad känslighet för covid-19 kommer att rekommenderas och därmed erbjudas vaccination mot viruset.

– Det handlar om individer inom grupper som bedöms vara mer känsliga för luftvägsinfektioner generellt, eller har påtagligt nedsatt immunförsvar. Dessa grupper definieras av Svenska Barnläkarföreningen, skriver FHM.

För barn som inte tillhör den särskilda gruppen kan covid-19 i den här fasen av pandemin betraktas som ett vanligt luftvägsvirus, understryker myndigheten.

För vuxna, 18 år eller äldre, kvarstår samma rekommendation. Man bör ta tre doser för att ha ett grundskydd mot covid-19.

Så togs beslutet

  • Folkhälsomyndighetens beslut har fattats efter dialog med företrädare för relevanta organisationer, däribland Svenska Barnläkarföreningen och Nationellt programområde (NPO) barn och ungdomars hälsa.
  • Kunskapsläget och epidemiologin för covid-19 följs kontinuerligt.
  • Vid en eventuellt förändrad situation för barn och unga i Sverige kan rekommendationerna komma att ändras.
  • Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 19

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen

Oväntat besked om Sveriges valuta – direkt från Swedbank

2024 04 19

Riksbanken har vid upprepade tillfällen betonat att en svagare kronkurs riskerar att leda till att inflationen återigen tickar uppåt, vilket i sin tur kan påverka kommande räntesänkningar.

– Vi ser att den amerikanska ekonomin fortsätter att överraska på uppsidan och att det kan påverka inflationsnedgången även i Sverige.

– I den miljön blir en liten valuta som kronan extra sårbar och en svagare växelkurs är en klar risk uppåt för den svenska inflationen, sa vice riksbankschef Aino Bunge när hon under torsdagen talade om det ekonomiska läget hos Handelsbanken i Stockholm.

Swedbank: Kan behöva försvagas

Storbanken Swedbank är dock inte orolig, trots Riksbankens många varningar.

Banken ser inte en svagare krona som någon risk mot kommande räntesänkningar.

I sitt senaste marknadsbrev konstaterar Swedbank att kronan  förvisso har försvagats kontinuerligt sedan årsskiftet, men att andra, "prispressande krafter tycks dominera växelkursgenomslaget på inflationen".  Banken nämner exempelvis låga energipriser, fraktrater och svag efterfrågan.

– Vi bedömer att dessa krafter fortsätter att dämpa inflationen framöver, framhåller Swedbank enligt Di.

Storbanken anser till och med att en svagare krona kan vara viktigt och nödvändigt i framtiden.

– En svagare krona kan rentav bli nödvändig för att nå upp till inflationsmålet på sikt. Enligt våra beräkningar skulle EURSEK på ca 11,85 ge i genomsnitt 2 procent KPIF-inflation till december 2025, skriver Swedbank enligt tidningen.  

”Återhämtningen är i sikte”

På fredagsförmiddagen handlas en euro för 11,67 kronor. Enligt Swedbanks prognos kan alltså kronan behöva försvagas ytterligare om inflationsmålet ska uppnås i framtiden.

Banken förutspår dock att kronan kommer att stärkas den kommande tiden.

–  Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa. Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen