FN till angrepp mot svenska polisen

2022 11 04

Sverige gör inte tillräckligt för att bekämpa systematisk rasism inom poliskåren.

Den skarpa kritiken kommer direkt från FN, vars råd för mänskliga rättigheter inrättade en expertgrupp 2021 efter mordet på George Floyd i USA, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

FN är särskilt oroade över bristande datainsamling om diskriminering och lyfter fram det som ett specifikt område som den svenska polisen måste förbättra.

– Insamligen, publiceringen och analysen av data uppdelade efte ras eller etniskt ursprung i alla aspekter av livet är en viktig del för att utforma och bedöma reaktioner på systematisk rasism, säger gruppens ordförande Yvonne Mokogro, tidigare domare i Sydafrika, till AFP.

– Sverige behöver samla in och använda denna data för att bekämpa systematisk rasism.

Afrikaner särskilt utsatta

Sverige är det första land som har granskats av FN:s expertgrupp.

Enligt Tracie Keese, en av experterna i gruppen, är det behandlingen av en social kategori av människor som sticker ut extra i granskningen: afrikanska människor eller individer av afrikansk härkomst.

– De har upplevelser som inte känns lika säkra, en känsla av polisarbete som en ockupationsmakt, övervakning och med metoder som är skadliga, säger hon på en presskonferens.

Uppmaning till polisen

Hon uppmanar polisen att lägga fokus på att återställa förtroendet bland de samhällen och hos de människor de tjänar.

Som ett exempel nämner Keesee att polisen borde ha en mer diversifierad polisstyrka som speglar Sveriges mångkulturella samhälle.

FN-experterna har haft möten och genomfört intervjuer i Stockholm, Malmö och Lund mellan 31 oktober och 4 november – det vill säga fram till och med idag.

Det är ännu inte bekräftat vilket land som experterna kommer att granska efter Sverige.

Högt förtroende i Sverige

I våras genomförde Sifo sin årliga mätning av hur förtroendet för den svenska poliskåren ser ut. Den visade att förtroendet ökat jämfört med förra året – från 73 procent till 76 procent.

– Det är glädjande att vi ligger på en stabilt hög nivå när det gäller allmänhetens tilltro till oss, sade rikspolischefen Anders Thornberg till polisens hemsida i samband med att mätningen presenterades.

Förtroendet för polisen har ökat varje år sedan 2017, då 54 procent av urvalet uppgav att man litade på polisen och dess arbete.

Dog efter knä mot nacken

Expertgruppen tillsattes av FN för att granska medlemsländernas polisarbete efter att 46-årige George Floyd dödades av amerikansk polis i Minneapolis 25 maj 2000.

En anställd i en butik hade ringt nödnumret 911 och berättat att Floyd köpt cigaretter med en falsk 20-dollarsedel.

– Sjutton minuter efter att den första truppbilden kom till platsen var Floyd medvetslös och klämd fast under tre poliser, utan att visa några livstecken, skriver New York Times i en längre artikel om händelsen.

Den polis som hade hållit fast Floyd med ett knä på hans nacke, Derek Chauvin, dömdes till 22,5 års fängelse för mord.

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Partisaner tänder eld i Moskva

2026 01 11

En motståndsrörelse uppges ha slagit till i Moskva.

Den pro-ukrainska motståndsrörelsen Atesj är känd för att bekämpa Ryssland inifrån.

Nu hävdar rörelsen att de har satt eld på en viktig anläggning i Moskva.

”Framgångsrik sabotageaktion”

Atesj uppger att de har förstört ett viktigt kommunikationstorn i Moskva-regionen – genom att bränna ned det, rapporterar Kyiv Post.

– Våra agenter genomförde en framgångsrik sabotageoperation i Moskva-regionen och slog mot en del av luftförsvarssystemet hos 5:e luftförsvarsdivisionen, som ingår i de ryska luftvärnsmissilstyrkorna inom ryska flyg- och rymdstyrkor, meddelar Atesj i ett uttalande på Telegram på söndagen, enligt tidningen.

– Vi förstörde militärenhetens kommunikationstorn, tillägger den underjordiska rörelsen i sitt uttalande.

Motståndsrörelsen ska alltså ha bränt ned ett torn som fungerar som kommunikations- och kommandocentral.

Tornet är viktigt för bland annat informations- och orderutbyte mellan olika enheter.

Tornet ska också ha innehållit spanings- och signalavlyssningsutrustning, rapporterar tidningen, som dock inte har kunnat verifiera uppgifterna.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Försvagar Ryssland”

Atesj menar att aktionen är ett hårt slag mot det ryska luftförsvaret.

– Förstörelsen av denna kommunikationsknutpunkt försvagar luftförsvarspotentialen i centrala Ryssland, säger motståndsrörelsen i uttalandet.

– Störd samordning, ledning och kontroll samt förlust av underrättelsedata gör hela systemet mindre effektivt och sårbart, tillägger Atesh, enligt tidningen.

Atesj beskrivs som en pro-ukrainsk partisanrörelse.

Den bekämpar Ryssland inifrån, både i ukrainska regioner som har ockuperats av rysk militär – och djupt inne i själva Ryssland.

Rörelsen utgörs av ett välorganiserat nätverk som genomför olika typer av sabotageaktioner för att skada det ryska krigsmaskineriet.

Atesj samarbetar också med Ukrainas säkerhetstjänster och försvarsstyrkor, för att kunna bekämpa Ryssland på ett så effektivt sätt som möjligt.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: Stephen Radford

Text: Redaktionen