FN till angrepp mot svenska polisen

2022 11 04

Sverige gör inte tillräckligt för att bekämpa systematisk rasism inom poliskåren.

Den skarpa kritiken kommer direkt från FN, vars råd för mänskliga rättigheter inrättade en expertgrupp 2021 efter mordet på George Floyd i USA, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

FN är särskilt oroade över bristande datainsamling om diskriminering och lyfter fram det som ett specifikt område som den svenska polisen måste förbättra.

– Insamligen, publiceringen och analysen av data uppdelade efte ras eller etniskt ursprung i alla aspekter av livet är en viktig del för att utforma och bedöma reaktioner på systematisk rasism, säger gruppens ordförande Yvonne Mokogro, tidigare domare i Sydafrika, till AFP.

– Sverige behöver samla in och använda denna data för att bekämpa systematisk rasism.

Afrikaner särskilt utsatta

Sverige är det första land som har granskats av FN:s expertgrupp.

Enligt Tracie Keese, en av experterna i gruppen, är det behandlingen av en social kategori av människor som sticker ut extra i granskningen: afrikanska människor eller individer av afrikansk härkomst.

– De har upplevelser som inte känns lika säkra, en känsla av polisarbete som en ockupationsmakt, övervakning och med metoder som är skadliga, säger hon på en presskonferens.

Uppmaning till polisen

Hon uppmanar polisen att lägga fokus på att återställa förtroendet bland de samhällen och hos de människor de tjänar.

Som ett exempel nämner Keesee att polisen borde ha en mer diversifierad polisstyrka som speglar Sveriges mångkulturella samhälle.

FN-experterna har haft möten och genomfört intervjuer i Stockholm, Malmö och Lund mellan 31 oktober och 4 november – det vill säga fram till och med idag.

Det är ännu inte bekräftat vilket land som experterna kommer att granska efter Sverige.

Högt förtroende i Sverige

I våras genomförde Sifo sin årliga mätning av hur förtroendet för den svenska poliskåren ser ut. Den visade att förtroendet ökat jämfört med förra året – från 73 procent till 76 procent.

– Det är glädjande att vi ligger på en stabilt hög nivå när det gäller allmänhetens tilltro till oss, sade rikspolischefen Anders Thornberg till polisens hemsida i samband med att mätningen presenterades.

Förtroendet för polisen har ökat varje år sedan 2017, då 54 procent av urvalet uppgav att man litade på polisen och dess arbete.

Dog efter knä mot nacken

Expertgruppen tillsattes av FN för att granska medlemsländernas polisarbete efter att 46-årige George Floyd dödades av amerikansk polis i Minneapolis 25 maj 2000.

En anställd i en butik hade ringt nödnumret 911 och berättat att Floyd köpt cigaretter med en falsk 20-dollarsedel.

– Sjutton minuter efter att den första truppbilden kom till platsen var Floyd medvetslös och klämd fast under tre poliser, utan att visa några livstecken, skriver New York Times i en längre artikel om händelsen.

Den polis som hade hållit fast Floyd med ett knä på hans nacke, Derek Chauvin, dömdes till 22,5 års fängelse för mord.

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen