FN till angrepp mot svenska polisen

2022 11 04

Sverige gör inte tillräckligt för att bekämpa systematisk rasism inom poliskåren.

Den skarpa kritiken kommer direkt från FN, vars råd för mänskliga rättigheter inrättade en expertgrupp 2021 efter mordet på George Floyd i USA, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

FN är särskilt oroade över bristande datainsamling om diskriminering och lyfter fram det som ett specifikt område som den svenska polisen måste förbättra.

– Insamligen, publiceringen och analysen av data uppdelade efte ras eller etniskt ursprung i alla aspekter av livet är en viktig del för att utforma och bedöma reaktioner på systematisk rasism, säger gruppens ordförande Yvonne Mokogro, tidigare domare i Sydafrika, till AFP.

– Sverige behöver samla in och använda denna data för att bekämpa systematisk rasism.

Afrikaner särskilt utsatta

Sverige är det första land som har granskats av FN:s expertgrupp.

Enligt Tracie Keese, en av experterna i gruppen, är det behandlingen av en social kategori av människor som sticker ut extra i granskningen: afrikanska människor eller individer av afrikansk härkomst.

– De har upplevelser som inte känns lika säkra, en känsla av polisarbete som en ockupationsmakt, övervakning och med metoder som är skadliga, säger hon på en presskonferens.

Uppmaning till polisen

Hon uppmanar polisen att lägga fokus på att återställa förtroendet bland de samhällen och hos de människor de tjänar.

Som ett exempel nämner Keesee att polisen borde ha en mer diversifierad polisstyrka som speglar Sveriges mångkulturella samhälle.

FN-experterna har haft möten och genomfört intervjuer i Stockholm, Malmö och Lund mellan 31 oktober och 4 november – det vill säga fram till och med idag.

Det är ännu inte bekräftat vilket land som experterna kommer att granska efter Sverige.

Högt förtroende i Sverige

I våras genomförde Sifo sin årliga mätning av hur förtroendet för den svenska poliskåren ser ut. Den visade att förtroendet ökat jämfört med förra året – från 73 procent till 76 procent.

– Det är glädjande att vi ligger på en stabilt hög nivå när det gäller allmänhetens tilltro till oss, sade rikspolischefen Anders Thornberg till polisens hemsida i samband med att mätningen presenterades.

Förtroendet för polisen har ökat varje år sedan 2017, då 54 procent av urvalet uppgav att man litade på polisen och dess arbete.

Dog efter knä mot nacken

Expertgruppen tillsattes av FN för att granska medlemsländernas polisarbete efter att 46-årige George Floyd dödades av amerikansk polis i Minneapolis 25 maj 2000.

En anställd i en butik hade ringt nödnumret 911 och berättat att Floyd köpt cigaretter med en falsk 20-dollarsedel.

– Sjutton minuter efter att den första truppbilden kom till platsen var Floyd medvetslös och klämd fast under tre poliser, utan att visa några livstecken, skriver New York Times i en längre artikel om händelsen.

Den polis som hade hållit fast Floyd med ett knä på hans nacke, Derek Chauvin, dömdes till 22,5 års fängelse för mord.

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen