FN slår larm – ingen plats är säker

2023 12 04

Över 80 procent av Gazas befolkning har tvingats på flykt.

Det meddelar FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, i sin senaste rapport.

Sammanlagt handlar det om 1,9 miljoner människor som lämnat sina hem.

Bakgrunden

Den 7 oktober gick terrororganisationen Hamas till en hänsynslös attack mot Israel.

Det hela inträffade bland annat vid en festival i närheten av Gaza. Attacken resulterade i att 1 200 människor dödades och 240 togs som gisslan.

Efter Hamas terrorattack har den israeliska militären inlett en attack mot Gazaremsan. Detta i syfte att förinta terrorgruppen Hamas som har makten i Gaza.

Israel har riktat in sig på så väl luft- som markattacker.

Gaza ligger i ruiner

Stora delar av Gaza ligger i dag i ruiner efter Israels attacker.  

För varje dag som går blir förödelsen större.

Något som leder till att många människor skadas så väl som dödas.

Kvinnor och barn

Under måndagen rapporterade Hälsoministeriet på Gazaremsan att hela 15 899 människor har dödats sedan kriget började.

Vidare har omkring 42 000 människor skadats.

En stor del av offren är kvinnor och barn.

Ingen fredad zon längre

Israel har uppmanat palestinierna att söka sig till Rafah i södra Gaza.

Detta för att undkomma israeliska bombangrepp mot norra Gaza.

Rafah, som ligger vid gränsövergången mot Egypten, har fram till nyligen varit en zon där fred och säkerhet kunnat garanteras människorna som flyr dit.

Men under måndagen ljöd flyglarmet även i Rafah.

Inte heller Rafah är en säker plats längre.

Det är minst sagt förödande för människorna som är på flykt.

Ingen plats är säker

Därför har FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA, gått ut med en varning om att ingen plats längre är säker i Gaza.

Så här skriver UNRWA på X (tidigare Twitter):

– Ingen plats är säker, inte där, inte någonstans i Gaza.

Thomas White är chef för hjälporganisationen för Palestinaflyktingar.

White skriver på X:

– Människor vädjar om råd om var de kan hitta säkerhet. Vi har inget svar.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen