RYSSLAND: Flyr landet efter diktatorns order

2022 09 21

På onsdagsmorgonen har Vladimir Putin beordrat en delvis mobilisering i Ryssland.

Till en början kommer 300 000 reservister att kallas in till Ukraina, vilket Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu bekräftade tidigare i dag.

Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, kallar beskedet för en ”enorm upptrappning” i en intervju med DN.

Han bedömer att diktatorns nya order är ett svar på Rysslands motgångar i Ukraina.

– Detta beror givetvis på det problem Ryssland har haft sedan krigets början med att de helt enkelt saknar soldater. Motoffensiven från Ukraina i Charkiv har blivit en konsekvens av det, eftersom Ryssland inte kan försvara två ställen samtidigt, säger han till DN.

När de nya soldaterna kan sättas in är oklart.

– Vi vet inte i dagsläget om det kommer att gå och när det kan ske, sannolikt inte supersnabbt, även om det finns en teoretisk möjlighet att det finns färdiga listor på människor som ska mobiliseras på en gång, säger Ilmari Käihkö till DN.

”En panikåtgärd”

Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren beskriver Putins befallning för en ”panikåtgärd”. Samtidigt betonar hon att beskedet ska tolkas som en ”skärpning av kriget” och att Kreml ser konflikten som ett krig mellan Ryssland och väst.

– Detta innebär en skärpning av konflikten såklart, men är också en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra, säger hon till SR.

Vladimir Putin har än så länge inte beordrat en fullskalig mobilisering. Hur dagens besked om en partiell mobilisering skiljer sig från en fullskalig är svårt att avgöra, enligt Maria Persson Löfgren.

– Vi vet inte riktigt vilka som ska mobiliseras, men man har öppnat för att icke ryska medborgare kan ingå. Då kan man tänka sig att man försöker locka gästarbetare från forna sovjetområden, framför allt från Centralasien, till kriget.

Flyr landet

Det är inte bara experter som reagerar på Vladimir Putins nya order.

I Ryssland uppges desperationen ha ökat i samband med att diktatorn tillkännagav beslutet om en mobilisering.

Direktflyg till flera storstäder utanför Ryssland blev genast fullbokade.

Samtliga direktflyg från Ryssland  till Istanbul i Turkiet, Jerevan i Armenien och Tbilisi i Georgien är slutsålda, rapporterar oberoende nyhetssajterna Meduza och Lenta. Jakten på biljetter inleddes redan på tisdagen, då Putin egentligen skulle hålla sitt tal.

”Hur lämnar man Ryssland”

Ryssarnas internetvanor tyder också på att Vladimir Putins nya order inte uppskattas. 

”Hur lämnar man Ryssland 2022” har under de senaste timmarna varit den vanligaste sökningen på Google, rapporterar norska Dagbladet med hänvisning till en analys som Google har gjort.

Enligt samma analys är andra vanliga sökningar: ”mobilisering i Ryssland”, ”hur lämna Ryssland under mobilisering” och ”vart kan man åka från Ryssland”.

– Den delen av ryska medelklassen som har kunnat leva ostört riskerar nu att behöva mobilisera. Är man ute på Telegramkanaler så finns det ett stort motstånd och det talas om protester. Det är en svår balansgång för Putin, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Europastudier, till Aftonbladet.

Enligt experten befarar många civila att de kommer tvingas ta värvning.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen