RYSSLAND: Flyr landet efter diktatorns order

2022 09 21

På onsdagsmorgonen har Vladimir Putin beordrat en delvis mobilisering i Ryssland.

Till en början kommer 300 000 reservister att kallas in till Ukraina, vilket Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu bekräftade tidigare i dag.

Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, kallar beskedet för en ”enorm upptrappning” i en intervju med DN.

Han bedömer att diktatorns nya order är ett svar på Rysslands motgångar i Ukraina.

– Detta beror givetvis på det problem Ryssland har haft sedan krigets början med att de helt enkelt saknar soldater. Motoffensiven från Ukraina i Charkiv har blivit en konsekvens av det, eftersom Ryssland inte kan försvara två ställen samtidigt, säger han till DN.

När de nya soldaterna kan sättas in är oklart.

– Vi vet inte i dagsläget om det kommer att gå och när det kan ske, sannolikt inte supersnabbt, även om det finns en teoretisk möjlighet att det finns färdiga listor på människor som ska mobiliseras på en gång, säger Ilmari Käihkö till DN.

”En panikåtgärd”

Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren beskriver Putins befallning för en ”panikåtgärd”. Samtidigt betonar hon att beskedet ska tolkas som en ”skärpning av kriget” och att Kreml ser konflikten som ett krig mellan Ryssland och väst.

– Detta innebär en skärpning av konflikten såklart, men är också en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra, säger hon till SR.

Vladimir Putin har än så länge inte beordrat en fullskalig mobilisering. Hur dagens besked om en partiell mobilisering skiljer sig från en fullskalig är svårt att avgöra, enligt Maria Persson Löfgren.

– Vi vet inte riktigt vilka som ska mobiliseras, men man har öppnat för att icke ryska medborgare kan ingå. Då kan man tänka sig att man försöker locka gästarbetare från forna sovjetområden, framför allt från Centralasien, till kriget.

Flyr landet

Det är inte bara experter som reagerar på Vladimir Putins nya order.

I Ryssland uppges desperationen ha ökat i samband med att diktatorn tillkännagav beslutet om en mobilisering.

Direktflyg till flera storstäder utanför Ryssland blev genast fullbokade.

Samtliga direktflyg från Ryssland till Istanbul i Turkiet, Jerevan i Armenien och Tbilisi i Georgien är slutsålda, rapporterar oberoende nyhetssajterna Meduza och Lenta. Jakten på biljetter inleddes redan på tisdagen, då Putin egentligen skulle hålla sitt tal.

”Hur lämnar man Ryssland”

Ryssarnas internetvanor tyder också på att Vladimir Putins nya order inte uppskattas.

”Hur lämnar man Ryssland 2022” har under de senaste timmarna varit den vanligaste sökningen på Google, rapporterar norska Dagbladet med hänvisning till en analys som Google har gjort.

Enligt samma analys är andra vanliga sökningar: ”mobilisering i Ryssland”, ”hur lämna Ryssland under mobilisering” och ”vart kan man åka från Ryssland”.

– Den delen av ryska medelklassen som har kunnat leva ostört riskerar nu att behöva mobilisera. Är man ute på Telegramkanaler så finns det ett stort motstånd och det talas om protester. Det är en svår balansgång för Putin, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Europastudier, till Aftonbladet.

Enligt experten befarar många civila att de kommer tvingas ta värvning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: 54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen

80 procent vill ha svar om bankerna – regeringen tiger

2025 11 28

Regeringen vill inte lämna ut information till bankkunder.

Bankbedrägerier har varit ett enormt problem de senaste åren – tusentals svenskar har drabbats.

80 procent av bankkunderna kan tänka sig att byta bank för att få en högre grad av säkerhet, enligt en undersökning från Villaägarna.

Men regeringen vägrar ge bankkunderna den information de behöver, menar kritiker.

Regeringen vill inte avslöja statistiken

Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, skriver i en debattartikel i DN att staten vet vilka banker som är osäkra.

Men du som bankkund får inte ta del av den informationen.

När kriminella brukade råna banken var det banken som stod för förlusterna, men när de har övergått till bedrägerier så får kunderna betala, menar Stenberg.

Det finns statistik över vilka banker som slarvar med säkerheten, men den skyddas av sekretess. Om den informationen blev offentlig så skulle kunderna kunna byta till en mer säker bank.

– Regeringen låter dock inte Finansinspektionen avslöja bankbedrägeristatistiken, så att kunderna kan byta bank och pengaflödet kan minska till de kriminella nätverken, skriver Ulf Stenberg i debattartikeln.

Regeringen är till och med beredd att göra 13-åringar straffmyndiga för att bekämpa kriminaliteten – men de vågar inte vidta åtgärder som innebär att bankerna riskerar att påverkas, menar Villaägarnas chefsjurist.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Påverkas av banklobbyn

Debattören anser att regeringen låter sig styras av den starka banklobbyn.

Han jämför med länder som Storbritannien, där statistiken är mer offentlig och bankerna har ett större ekonomiskt ansvar vid bedrägerier.

Men i Sverige har kunder ingen möjlighet att skydda sig genom att byta till en mer säker bank. Det gör att bedrägerierna ökar, och dessa finansierar i sin tur annan brottslighet.

– Bara för att regeringen förvägrar kunderna en högst rimlig konsumentupplysning om vilka banker som har högst risk för bedrägerier, menar Ulf Stenberg i debattartikeln.

Norden är extra drabbat

Bedrägerier har blivit ett allt större problem de senaste åren.

En rapport från börsföretaget Nasdaq visar också att bankbedrägerier mot äldre är betydligt vanligare i Norden än i övriga Europa, har SvD tidigare rapporterat.

Brottsvinsterna uppgår till många miljarder kronor per år. Under 2023 uppgick den totala summan för bankbedrägerier i Europa till 1 000 miljarder kronor, enligt rapporten.

Av dessa kom 19 procent från bedrägerier mot äldre. I Norden var dock motsvarande andel dubbelt så hög – hela 38 procent, enligt rapporten.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen