RYSSLAND: Flyr landet efter diktatorns order

2022 09 21

På onsdagsmorgonen har Vladimir Putin beordrat en delvis mobilisering i Ryssland.

Till en början kommer 300 000 reservister att kallas in till Ukraina, vilket Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu bekräftade tidigare i dag.

Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, kallar beskedet för en ”enorm upptrappning” i en intervju med DN.

Han bedömer att diktatorns nya order är ett svar på Rysslands motgångar i Ukraina.

– Detta beror givetvis på det problem Ryssland har haft sedan krigets början med att de helt enkelt saknar soldater. Motoffensiven från Ukraina i Charkiv har blivit en konsekvens av det, eftersom Ryssland inte kan försvara två ställen samtidigt, säger han till DN.

När de nya soldaterna kan sättas in är oklart.

– Vi vet inte i dagsläget om det kommer att gå och när det kan ske, sannolikt inte supersnabbt, även om det finns en teoretisk möjlighet att det finns färdiga listor på människor som ska mobiliseras på en gång, säger Ilmari Käihkö till DN.

”En panikåtgärd”

Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren beskriver Putins befallning för en ”panikåtgärd”. Samtidigt betonar hon att beskedet ska tolkas som en ”skärpning av kriget” och att Kreml ser konflikten som ett krig mellan Ryssland och väst.

– Detta innebär en skärpning av konflikten såklart, men är också en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra, säger hon till SR.

Vladimir Putin har än så länge inte beordrat en fullskalig mobilisering. Hur dagens besked om en partiell mobilisering skiljer sig från en fullskalig är svårt att avgöra, enligt Maria Persson Löfgren.

– Vi vet inte riktigt vilka som ska mobiliseras, men man har öppnat för att icke ryska medborgare kan ingå. Då kan man tänka sig att man försöker locka gästarbetare från forna sovjetområden, framför allt från Centralasien, till kriget.

Flyr landet

Det är inte bara experter som reagerar på Vladimir Putins nya order.

I Ryssland uppges desperationen ha ökat i samband med att diktatorn tillkännagav beslutet om en mobilisering.

Direktflyg till flera storstäder utanför Ryssland blev genast fullbokade.

Samtliga direktflyg från Ryssland  till Istanbul i Turkiet, Jerevan i Armenien och Tbilisi i Georgien är slutsålda, rapporterar oberoende nyhetssajterna Meduza och Lenta. Jakten på biljetter inleddes redan på tisdagen, då Putin egentligen skulle hålla sitt tal.

”Hur lämnar man Ryssland”

Ryssarnas internetvanor tyder också på att Vladimir Putins nya order inte uppskattas. 

”Hur lämnar man Ryssland 2022” har under de senaste timmarna varit den vanligaste sökningen på Google, rapporterar norska Dagbladet med hänvisning till en analys som Google har gjort.

Enligt samma analys är andra vanliga sökningar: ”mobilisering i Ryssland”, ”hur lämna Ryssland under mobilisering” och ”vart kan man åka från Ryssland”.

– Den delen av ryska medelklassen som har kunnat leva ostört riskerar nu att behöva mobilisera. Är man ute på Telegramkanaler så finns det ett stort motstånd och det talas om protester. Det är en svår balansgång för Putin, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Europastudier, till Aftonbladet.

Enligt experten befarar många civila att de kommer tvingas ta värvning.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen