RYSSLAND: Flyr landet efter diktatorns order

2022 09 21

Till en början kommer 300 000 reservister att kallas in till Ukraina, vilket Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu bekräftade tidigare i dag.

Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, kallar beskedet för en ”enorm upptrappning” i en intervju med DN.

Han bedömer att diktatorns nya order är ett svar på Rysslands motgångar i Ukraina.

– Detta beror givetvis på det problem Ryssland har haft sedan krigets början med att de helt enkelt saknar soldater. Motoffensiven från Ukraina i Charkiv har blivit en konsekvens av det, eftersom Ryssland inte kan försvara två ställen samtidigt, säger han till DN.

När de nya soldaterna kan sättas in är oklart.

– Vi vet inte i dagsläget om det kommer att gå och när det kan ske, sannolikt inte supersnabbt, även om det finns en teoretisk möjlighet att det finns färdiga listor på människor som ska mobiliseras på en gång, säger Ilmari Käihkö till DN.

”En panikåtgärd”

Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren beskriver Putins befallning för en ”panikåtgärd”. Samtidigt betonar hon att beskedet ska tolkas som en ”skärpning av kriget” och att Kreml ser konflikten som ett krig mellan Ryssland och väst.

– Detta innebär en skärpning av konflikten såklart, men är också en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra, säger hon till SR.

Vladimir Putin har än så länge inte beordrat en fullskalig mobilisering. Hur dagens besked om en partiell mobilisering skiljer sig från en fullskalig är svårt att avgöra, enligt Maria Persson Löfgren.

– Vi vet inte riktigt vilka som ska mobiliseras, men man har öppnat för att icke ryska medborgare kan ingå. Då kan man tänka sig att man försöker locka gästarbetare från forna sovjetområden, framför allt från Centralasien, till kriget.

Flyr landet

Det är inte bara experter som reagerar på Vladimir Putins nya order.

I Ryssland uppges desperationen ha ökat i samband med att diktatorn tillkännagav beslutet om en mobilisering.

Direktflyg till flera storstäder utanför Ryssland blev genast fullbokade.

Samtliga direktflyg från Ryssland  till Istanbul i Turkiet, Jerevan i Armenien och Tbilisi i Georgien är slutsålda, rapporterar oberoende nyhetssajterna Meduza och Lenta. Jakten på biljetter inleddes redan på tisdagen, då Putin egentligen skulle hålla sitt tal.

”Hur lämnar man Ryssland”

Ryssarnas internetvanor tyder också på att Vladimir Putins nya order inte uppskattas. 

”Hur lämnar man Ryssland 2022” har under de senaste timmarna varit den vanligaste sökningen på Google, rapporterar norska Dagbladet med hänvisning till en analys som Google har gjort.

Enligt samma analys är andra vanliga sökningar: ”mobilisering i Ryssland”, ”hur lämna Ryssland under mobilisering” och ”vart kan man åka från Ryssland”.

– Den delen av ryska medelklassen som har kunnat leva ostört riskerar nu att behöva mobilisera. Är man ute på Telegramkanaler så finns det ett stort motstånd och det talas om protester. Det är en svår balansgång för Putin, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Europastudier, till Aftonbladet.

Enligt experten befarar många civila att de kommer tvingas ta värvning.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen