RYSSLAND: Flyr landet efter diktatorns order

2022 09 21

På onsdagsmorgonen har Vladimir Putin beordrat en delvis mobilisering i Ryssland.

Till en början kommer 300 000 reservister att kallas in till Ukraina, vilket Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu bekräftade tidigare i dag.

Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, kallar beskedet för en ”enorm upptrappning” i en intervju med DN.

Han bedömer att diktatorns nya order är ett svar på Rysslands motgångar i Ukraina.

– Detta beror givetvis på det problem Ryssland har haft sedan krigets början med att de helt enkelt saknar soldater. Motoffensiven från Ukraina i Charkiv har blivit en konsekvens av det, eftersom Ryssland inte kan försvara två ställen samtidigt, säger han till DN.

När de nya soldaterna kan sättas in är oklart.

– Vi vet inte i dagsläget om det kommer att gå och när det kan ske, sannolikt inte supersnabbt, även om det finns en teoretisk möjlighet att det finns färdiga listor på människor som ska mobiliseras på en gång, säger Ilmari Käihkö till DN.

”En panikåtgärd”

Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren beskriver Putins befallning för en ”panikåtgärd”. Samtidigt betonar hon att beskedet ska tolkas som en ”skärpning av kriget” och att Kreml ser konflikten som ett krig mellan Ryssland och väst.

– Detta innebär en skärpning av konflikten såklart, men är också en panikåtgärd från rysk sida eftersom kriget inte gått så bra, säger hon till SR.

Vladimir Putin har än så länge inte beordrat en fullskalig mobilisering. Hur dagens besked om en partiell mobilisering skiljer sig från en fullskalig är svårt att avgöra, enligt Maria Persson Löfgren.

– Vi vet inte riktigt vilka som ska mobiliseras, men man har öppnat för att icke ryska medborgare kan ingå. Då kan man tänka sig att man försöker locka gästarbetare från forna sovjetområden, framför allt från Centralasien, till kriget.

Flyr landet

Det är inte bara experter som reagerar på Vladimir Putins nya order.

I Ryssland uppges desperationen ha ökat i samband med att diktatorn tillkännagav beslutet om en mobilisering.

Direktflyg till flera storstäder utanför Ryssland blev genast fullbokade.

Samtliga direktflyg från Ryssland till Istanbul i Turkiet, Jerevan i Armenien och Tbilisi i Georgien är slutsålda, rapporterar oberoende nyhetssajterna Meduza och Lenta. Jakten på biljetter inleddes redan på tisdagen, då Putin egentligen skulle hålla sitt tal.

”Hur lämnar man Ryssland”

Ryssarnas internetvanor tyder också på att Vladimir Putins nya order inte uppskattas.

”Hur lämnar man Ryssland 2022” har under de senaste timmarna varit den vanligaste sökningen på Google, rapporterar norska Dagbladet med hänvisning till en analys som Google har gjort.

Enligt samma analys är andra vanliga sökningar: ”mobilisering i Ryssland”, ”hur lämna Ryssland under mobilisering” och ”vart kan man åka från Ryssland”.

– Den delen av ryska medelklassen som har kunnat leva ostört riskerar nu att behöva mobilisera. Är man ute på Telegramkanaler så finns det ett stort motstånd och det talas om protester. Det är en svår balansgång för Putin, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Europastudier, till Aftonbladet.

Enligt experten befarar många civila att de kommer tvingas ta värvning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen