JUST NU: Flyktingbeskedet – Då säger Sverige nej

2022 03 23

Uppemot 300 000 flyktingar från Ukraina kan komma till Sverige.

Det säger migrationsminister Anders Ygeman (S) i SVT:s program 30 minuter. Nu kräver migrationsminister att andra länder än Sverige tar sitt ansvar, annars kommer inte Sverige vara en del av en omfördelningsmekanism.

Sa nej för sju år sedan

– Vi hade den här situationen för sju år sedan. När vi ville ha det här systemet på plats sa de nej. Vi kommer inte vara en del av en omfördelningsmekanism om den inte omfattar alla och är bindande, säger Anders Ygeman till SVT.

Är beredda att bidra

Migrationsministern framhäver att Sverige är beredda på att bidra till en jämn fördelning i EU, men att det då måste finnas en fungerande omfördelningsmekanism i EU.

– Annars kommer inte Sverige ta emot flyktingar från andra länder, säger han och tillägger:

– Nu har de valet om de fortfarande vill säga nej eller om de vill se ett fungerande system i EU där alla länder hjälps åt.

Omfördelningsmekanism

En omfördelningsmekanism är tänkt att användas i utjämnande syfte om ett medlemsland blir mål för ett oproportionerligt stort antal asylsökande. Omfördelningen beräknas vanligtvis utifrån medlemsstaternas befolkningsstorlek och ekonomi.

20 000 har flytt till Sverige

Enligt Migrationsverket statistik har 20 000 människor från Ukraina flytt till Sverige sedan kriget bröt ut. För drygt en vecka sedan uppskattade myndigheten att cirka 200 000 flyktingar kan söka sig till Sverige.

Förändrades drastiskt

Migrationsverkets bild av läget förändrades drastiskt tolv dagar efter att Rysslands invasion inleddes.

I inledningsskedet förväntade sig inte myndigheten att verksamheten skulle påverkas, men bedömningen har förändrats till att benämnas som ett ”extraordinärt läge”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Trafikverket varnar – 3 000 kronor i böter om du blir påkommen

2025 07 14

Trafikverket har fått nog.

Ett livsfarligt problembeteende växer kraftigt.

Antalet incidenter med spårspring, det vill säga när folk olagligt korsar tågspår, har ökat med 50 procent på ett år.

Under 2024 rapporterades 20 148 obehöriga spåröverträdelser över hela landet, rapporterar TV4.

Nu har Trafikverket tröttnat och går ut med varning till allmänheten. 

Två meter höga stängsel har satts upp vid vissa spår. Men det är svårt att bygga bort incidenterna.

Istället måste beteende tförändras.

– Respektera järnvägen och sluta med spårspring. Var ute i god tid så du slipper stressa och använd de övergångar som är avsedda för att korsa spåren, säger Kimmo Luokka från Trafikverket till tv-kanalen.

3 000 kronor i böter

Sommaren är högsäsong för spårspringet.

Tidigare har Trafikverket vädjat till föräldrar att uppmana sina barn och ungdomar, som gått på sommarlov, att hålla sig undan från spåren.

– Jag vill uppmana föräldrar som bor i närheten av en järnväg att prata med sina barn om riskerna, sade  Rami Yones, regional direktör för Trafikverket, inför förra sommaren.

Förutom att beteendet är förenat med livsfara väntar också dryga böter för den som åker fast.

– Dyrt blir det också för den som blir påkommen. Vistas man i spårområdet riskerar man böter på 3 000 kronor, har Trafikverket tidigare deklarerat.

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Tusentals timmar försenade

Ytterligare en konsekvens av obehöriga i spåren är förseningar i tågtrafiken. Förra året sammanlagt med 3 200 timmar.

Även lokförare och annan tågpersonal slår nu larm om det ökade problemet.

– Det här är något som blir vanligare i min vardag på tågnätet. Och det är inte kul att gå till jobbet och vara orolig för att man ska köra på någon som chansar och korsar spåret på platser där man inte ska, säger Siv Rönnholm, lokförare, till TV4.

LÄS MER: Tusentals anställda får lämna stor bilfabrik

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Belarus har skjutit ner rysk farkost

2025 07 14

En rysk attackdrönare har skjutits ner i belarusiskt luftrum.

Enligt ukrainska underrättelseuppgifter har Belarus agerat militärt mot en rysk drönare under en pågående attack mot Ukraina. Det bekräftar en källa inom Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) till Kyiv Independent.

– Det rapporteras att vrakdelarna från den nedskjutna drönaren föll i Homel-regionen, uppger källan.

Minst tre drönare befann sig samtidigt över Belarus, men endast en förstördes. Den sköts ner av en belarusisk Mi-24-helikopter under vad som kallats ett "uppdrag för att ta kontroll över luftrummet".

Nära allierad

Belarus, en av Rysslands närmaste allierade, har hittills tillåtit användning av sitt territorium för ryska militära operationer mot Ukraina.

De senaste veckorna har ryska Shahed-drönare allt oftare flugit genom Belarus på väg mot ukrainska städer i och med att attacker mot Ukraina intensifierats.

Upprepade incidenter

Det är inte första gången som drönare från Ryssland tagit sig in i landets luftrum.

Den belarusiska militären bekräftade sommaren 2024 att en drönare skjutits ner över landets territorium för första gången sedan krigets början.

Enligt underrättelsegruppen Hajun-projektet var det första gången ett belarusiskt stridsflyg användes för att skjuta ner en drönare. Händelsen inträffade även då över Homel-regionen.

Tidigare uttalanden

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterade då uppgifterna i ett inlägg på X.

– Det rapporteras att en rysk Shahed-drönare flög över belarusiskt territorium under natten den 29 augusti, då Ryssland attackerade Ukraina.

– Ett jaktplan från det belarusiska flygvapnet jagade drönaren i cirka 20 minuter. Sedan hördes det minst två explosioner och en ljus blixt på himlen observerades.

Sedan dess har flera liknande incidenter rapporterats, men få har inneburit aktiv militär respons.

Belarus ledare Aljaksandr Lukasjenko har ännu inte lämnat något officiellt uttalande om den senaste händelsen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen