JUST NU: Flyktingarnas stora förändring – återvänder till kriget

2022 04 11

Antalet människor som flyr från Ukraina in till grannlandet Polen minskar, samtidigt som fler tycks återvända till kriget.

Polen har varit en naturlig destination för många av de ukrainare som flytt sina hem efter att de ryska bomberna fallit över deras land och förstört deras städer.

Gränspasseringar minskar

Men nu tycks rörelsemönstret stanna av, uppger BBC.

Antalet människor som tar sig över gränsen till Polen har sjunkit med betydande siffror de senaste veckorna.

Långt under rekordet

Under gårdagen passerade 28 500 flyktingar den polska gränsen. Det var en minskning med två procent jämfört med lördagen.

Det var dessutom betydligt färre än än det rekord som sattes den 6 mars då 142 300 ukrainare flydde till grannlandet.

Ännu större skillnad idag

Ännu större var skillnaden idag under måndagsmorgonen.

– Idag, fram till 07.00 på morgonen, 5 900 [personer] – en minskning med 14 procent, meddelar den polska gränskontrollen på Twitter.

Fler återvänder till Ukraina

Samtidigt kommer även rapporter om att antalet som istället tar den omvända vägen, från Polen in till Ukraina, ökar. 

På söndagen passerade 19 400 människor den polska gränsen och reste in i Ukraina enligt BBC. Det är oklart vad det beror på att så många uppges återvända.

1,5 miljoner återstår

Över två och en halv miljon människor har flytt från Ukraina till Polen sedan Ryssland invaderade landet 24 februari. I Polen återstår nu strax under 1,5 miljoner ukrainska flyktingar.

Snittet för hur många som rest från Ukraina till Polen sedan kriget bröt ut ligger på 16 800 om dagen. 

Humanitära korridorer öppnas

Det kommer också rapporter om hur hur fler humanitära korridorer öppnas för att möjliggöra evakuering av fler människor. Nio stycken väntas sättas i bruk idag, uppger Sky News.

– De planerade korridorerna kommer att hjälpa till att evakuera människor från Ukrainas östra regioner, säger biträdande premiärminister Iryna Vereshchuk.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen