Flygvapnet i insats

2025 09 11

JAS 39 Gripen-plan har genomfört en insats.

Beskedet kommer från Försvarsmakten sent på torsdagseftermiddagen.

Flygvapnets JAS 39 Gripen-plan upptäckte på onsdagen två ryska stridsflygplan och ett ryskt spaningsflygplan, framhåller Försvarsmakten på X.

Eskorterade planet

Så här lyder meddelandet som Försvarsmakten offentliggör sent på torsdagen:

– Flygvapnets incidentberedskap genomförde under onsdagen insatser i internationellt luftrum över södra Östersjön, menas det.

–  JAS 39 Gripen identifierade en rote ryska stridsflyg av typen SU-30. Därefter eskorterades ett ryskt spaningsflyg av typen IL- 20. Flygvapnet står alltid i beredskap.

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om de drönare som flög in i polskt luftrum tidigare i veckan.

Medieuppgifter tyder på att det fanns ett tydligt mål som drönarna skulle till.

De ryska drönarna som sköts ner över Polen var enligt uppgift på väg till Rzeszow flygplats, en viktig logistikknutpunkt för bistånd till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till tyska Spiegel.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Det har hänt

Polen bekräftade att de under natten till den 10 september skjutit ner ryska drönare i sitt luftrum, vilket är första gången som Nato angripit Moskvas militära resurser över sitt territorium under det fullskaliga kriget i Ukraina.

Minst 19 drönare flög in i polskt luftrum, tre eller fyra sköts ner av polska och Nato-flygplan i vad Warszawa fördömde som en avsiktlig provokation från Rysslands sida.

“Avsiktligt”

Nederländska F-35-stridsflygplan skickades ut efter ett flyglarm och stoppade drönarna, och sköt ner minst tre. De andra två kraschade av okända skäl.

– Baserat på tillgänglig information tror vi att drönarna sannolikt avsiktligt flög in i Natos luftrum, säger en högt uppsatt källa inom Nato.

Även Tysklands utrikesminister Boris Pistorius är inne på samma spår.

– De behövde inte flyga denna väg för att nå Ukraina. Det finns inga bevis för att dessa drönare av misstag flög över polskt territorium i så stort antal på denna rutt, säger han.

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen