Flygplats stänger akut

2024 01 18

Med kort varsel har flera flyg ställts in nu på morgonen.

Orsaken är att Örnsköldsvik Airport har tvingats stänga igen sin verksamhet akut.

Det meddelar flygplatsen på sin Facebooksida.

Kraftigt snöoväder

– På grund av nattens snöoväder tvingas vi stänga flygplatsen ett par timmar på förmiddagen, uppger Örnsköldsvik Airport.

Ett kraftigt snöoväder har slagit till mot Västernorrland och Trafikverket har sänt bandvagnar till regionen.

Det råder kaos i trafiken.

Flyget stoppat

Upp till 30 centimeter snö väntas totalt falla över Örnsköldsviktrakten.

Snön har ställt till det rejält i området och inte minst på flygplatsen.

– Det innebär att populAir flygningar med flight nr HP301 med avgångstiden 06:15 är inställd, uppger Örnsköldsvik Airport.

– Samt populAir ankommande flygning från Stockholm Arlanda med flight nummer HP302, med ordinarie ankomsttid 09:50 är inställd.

Från Sundsvall till Umeå

Örnsköldsvik ligger i ett område som drabbats av orange varning av SMHI. Varningen gäller fram till lunchtid i dag torsdag och sträcker sig över ett långt kustområdet.

– Västernorrlands läns kustland samt södra Västerbottens kustland, uppger SMHI.

Området går från Sundsvall i söder och täcker in städer som Timrå, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling, Vännäs och upp till Umeå.

30 centimeter snö

– Snöfallet stannar upp över området till torsdag förmiddag.

– Snöfall som kan vara ymnigt i kombination med en tidvis frisk ostlig eller nordostlig vind, förklarar SMHI.

Fram till torsdag mitt på dagen väntas 15 till lokalt 30 centimeter nysnö.

Trafiken på E4 mellan Timrå och Härnösand står stilla på grund av att flera lastbilar blockerar vägbanan.

Två bandvagnar

All busstrafik i Örnsköldsvik är dessutom inställd och Trafikverket har skickat två bandvagnar till staden för att hjälpa räddningstjänsten som befarar problem med att kunna ta sig fram vid akuta lägen.

Arkivfoto: SAS

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen