Flygplan har tvingats nödlanda – på väg till Gran Canaria

2024 11 24

Ett flyg som var på väg till Gran Canaria har nödlandat på grund av en akut situation.

Flyget hade lämnat Umeå och satt kurs mot den spanska solkusten.

En passagerare blev dock allvarligt sjuk under resan.

Då tvingades flygplanet nödlanda i Frankrike och en insats inleddes på planet.

Det rapporterar SVT.

“Snabb läkarvård”

Planet hade kommit halvvägs till slutdestinationen när en äldre dam akut blev sjuk.

Bedömningen var att läkarvård inte kunde vänta, och personalen ombord påbörjade en insats.

– Vid ett sånt tillfälle när en gäst blir akut sjuk är säkerheten och välbefinnandet det allra viktigaste. Så väl i luften som på jorden är tiden en viktig faktor, säger Vings kommunikationschef Claes Pellvik.

Fördes till sjukhus

Damen fick vård på planet som landade i franska Bordeaux.

Ambulanspersonal kom då dit för att ta hand om henne och föra henne till ett närliggande sjukhus.

Enligt Pellvik ska hon nu vara i förhållandevis god hälsa, och planet kunde efter händelsen fortsätta resan till Spanien.

– Passagerarna och besättningen tog situationen bra, det var en lugn stämning ombord, fortsätter Pellvik.

Det är oklart om hon hade underliggande sjukdomsbesvär innan flygningen började.

Kan förvärras

Det finns vissa sjukdomstillstånd som kan förvärras uppe i luften.

Det förklarar försäkringsbolaget Europeiska Erv.

– Eftersom kabintrycket i ett flygplan får innesluten luft att expandera kan det leda till stora problem om man på grund av sjukdom, skada eller operation har innesluten luft i till exempel skallbenet eller lungorna, förklarar Erv.

– De höga höjderna man flyger påverkar även blodets syrebärande förmåga vilket kan vara farligt för personer med hjärtsjukdomar eller blodbrist.

Bra att veta

Erv fortsätter.

– Av samma orsak bör personer med feber helt undvika att flyga, eftersom sjukdomstillståndet leder till ett ökat syrebehov. Ett annat exempel på sådant som kan ställa till med besvär är den låga luftfuktigheten.

– För friska personer kan den vara jobbig eftersom den kan orsaka irriterade slemhinnor i ögon och luftvägar men för en person som nyligen genomgått en operation i något av dessa områden kan den utgöra en allvarlig risk

Foto: E. Jong

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen