Flygplan har tvingats nödlanda – på väg till Gran Canaria

2024 11 24

Ett flyg som var på väg till Gran Canaria har nödlandat på grund av en akut situation.

Flyget hade lämnat Umeå och satt kurs mot den spanska solkusten.

En passagerare blev dock allvarligt sjuk under resan.

Då tvingades flygplanet nödlanda i Frankrike och en insats inleddes på planet.

Det rapporterar SVT.

“Snabb läkarvård”

Planet hade kommit halvvägs till slutdestinationen när en äldre dam akut blev sjuk.

Bedömningen var att läkarvård inte kunde vänta, och personalen ombord påbörjade en insats.

– Vid ett sånt tillfälle när en gäst blir akut sjuk är säkerheten och välbefinnandet det allra viktigaste. Så väl i luften som på jorden är tiden en viktig faktor, säger Vings kommunikationschef Claes Pellvik.

Fördes till sjukhus

Damen fick vård på planet som landade i franska Bordeaux.

Ambulanspersonal kom då dit för att ta hand om henne och föra henne till ett närliggande sjukhus.

Enligt Pellvik ska hon nu vara i förhållandevis god hälsa, och planet kunde efter händelsen fortsätta resan till Spanien.

– Passagerarna och besättningen tog situationen bra, det var en lugn stämning ombord, fortsätter Pellvik.

Det är oklart om hon hade underliggande sjukdomsbesvär innan flygningen började.

Kan förvärras

Det finns vissa sjukdomstillstånd som kan förvärras uppe i luften.

Det förklarar försäkringsbolaget Europeiska Erv.

– Eftersom kabintrycket i ett flygplan får innesluten luft att expandera kan det leda till stora problem om man på grund av sjukdom, skada eller operation har innesluten luft i till exempel skallbenet eller lungorna, förklarar Erv.

– De höga höjderna man flyger påverkar även blodets syrebärande förmåga vilket kan vara farligt för personer med hjärtsjukdomar eller blodbrist.

Bra att veta

Erv fortsätter.

– Av samma orsak bör personer med feber helt undvika att flyga, eftersom sjukdomstillståndet leder till ett ökat syrebehov. Ett annat exempel på sådant som kan ställa till med besvär är den låga luftfuktigheten.

– För friska personer kan den vara jobbig eftersom den kan orsaka irriterade slemhinnor i ögon och luftvägar men för en person som nyligen genomgått en operation i något av dessa områden kan den utgöra en allvarlig risk

Foto: E. Jong

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen