Flygplan har störtat – Wagnerledaren på passagerarlistan

2023 08 24

Ett privatplan har kraschat utanför Moskva.

Det rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Tio personer ska ha dött, enligt samma uppgifter.

På passagerarlistan ska Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin finnas, bekräftar ryska luftfartsverket enligt Reuters.

Även Tass har gått ut med samma uppgifter.

Uppdatering: Är död

Både BBC och AFP uppger att Prigozjin är död.

– Enligt preliminära uppgifter är alla ombord döda, skriver ryska nyhetsbyråer enligt AFP.

Wagnergruppen har själva gått ut med att Prigozjin avlidit. Även ryska myndigheter kunde senare på kvällen bekräfta dödsfallet.

Även organisationens grundare, Dmitrij Utkin, var ombord och omkom i kraschen.

På väg till Sankt Petersburg

– Det kraschade affärsjetplanet var på väg från Moskva till Sankt Petersburg, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Planet skall ha kraschat i den sjörika Tverregionen .

– Federala Flygtransportbyrån (FATA) har inlett en utredning av kraschen.

Det rapporterar Tass.

"En olycka"

Enligt den ryska nyhetsbyrån är kraschen "en olycka".

Några detaljer om vad som har föranlett händelsen finns inte, men besked om att utreda kraschen ska redan ha tagits.

Enligt Tass var planet i luften dryga halvtimmen innan det störtade och började sedan brinna efter att det störtat ned i marken.

Wagnerkanal: Planet nedskjutet

Den Wagnerkopplade Telegramkanalen Grey Zone har dock helt andra uppgifter än att det rör sig om en olycka.

Istället hävdar man att planet sköts ned av luftvärnet.

Enligt kanalen hörde lokala invånare i Tverregionen två smällar innan kraschen.

Vände sig mot Putinregimen

Spekulationerna kring Wagnerledaren har varit många sedan hans brutala armé med legosoldater plötsligt vände sig mot Putin och inledde ett kuppförsök mot Moskva i slutet av juni.

Motståndet var oväntat svagt och armén avancerade snabbt mot ryska huvudstaden i ett anfall som försvagade Putins ställning betydligt.

Jevgenij Prigozjin meddelade emellertid att anfallet avbröts.

Märkliga olyckor

Sedan dess har det spekulerats flitigt kring att Wagnerledaren kan leva farligt.

En mängd personer som inte bedöms vara uppskattade av Putin har genom åren förlorat livet medelst märkliga olyckor, försvinnande eller mord.

Samtidigt har bedömare slagit fast att det kan vara riskabelt för Putinregimen att göra sig av med Prigozjin.

Dels med tanke på hans troliga popularitet hos vissa ryssar, dels med tanke på Wagnerarméns till kopplat till Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina.

Född i Leningrad

Under 2022 och 2023 ledde Prigozjin de ökända Wagnertruppernas härjningar i Ukraina.

Under hans ledning gjorde sig trupperna skyldiga till omfattande massmördande, tortyr och brutalitet mot Ukrainas befolkning.

Wagnerledaren föddes i dåvarande Leningrad i Sovjetunionen.

Han fyllde 62 år i juni i år.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen