Flygningar med Jas stoppas – skapar storbråk

2024 08 24

Ett stopp för flygningar med Jas har lett till ett överklagande hos regeringen.

Jas 39 Gripen har av statsminister Ulf Kristersson beskrivits som en svensk stolthet och en viktig tillgång för Sverige och svenskt försvar.

Ändå händer det att flygverksamheten med Jasplanen stöter på patrull.

Det svenska försvaret har reagerat kraftigt på ett beslut om att man inte får öka flygverksamheten över Linköping, och har nu överklagat beslutet till regeringen, rapporterar SR.

Överklagar till regeringen

Försvaret har tidigare i år meddelat att man vill öka antalet starter och landningar på Malmen i Linköping.

Man vill framför allt flyga mer med det nya planet Jas 39 Gripen E.

Men Försvarsinspektören för hälsa och miljö har satt stopp för det, rapporterar radiokanalen.

Därför har försvaret nu alltså överklagat beslutet till regeringen.

Försvaret menar att beslutet kan få allvarliga konsekvenser för Sveriges försvarsförmåga, eftersom flygverksamheten är så viktig för det svenska försvaret.

Hur regeringen ställer sig till frågan är än så länge oklart.

Lagar och regler ställer till problem

Det har tidigare rapporterats att utbyggnaden av svenskt försvar, som många anser vara brådskande, i många fall försenas på grund av lagar och regler.

I just Linköping har man till exempel förbjudit militärhelikoptrar att flyga efter klockan 15, rapporterade DN tidigare i år.

– Nu är vi begränsade till dagtid under sommarhalvåret. Och på fredagar behöver vi landa innan klockan tre. På helger får vi inte flyga alls, sade Mathias Johansson, skvadronschef inom Försvarsmaktens helikopterflottilj, till tidningen.

Och i Solna fick Nationellt cybersäkerhetscenter inte flytta in på grund av ett staket som kommunen sade nej till.

– Det tar en evinnerlig tid, kommenterade försvarsutskottets Mikael Oscarsson (KD).

LÄS OCKSÅ: SAAB: Det här vill vi bygga till Sveriges försvar

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

SEB-EKONOM: Sverige riskerar ”omöjlig återvändsgränd” – stor sektor hotas

2025 07 12

En SEB-ekonom varnar för allvarliga problem.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad har gått trögt de senaste åren.

Nu riskerar Sverige än mer allvarliga problem, varnar en framstående SEB-ekonom.

Trumps hot om 30-procentiga tullar kan få mer långtgående konsekvenser än vad många tror – särskilt om EU väljer att svara.

”Kommer drabbas väldigt hårt”

President Donald Trump har skickat ett tullbrev till EU där han hotar med 30-procentiga tullar från 1 augusti.

Nu varnar SEB-ekonomen Robert Bergqvist för allvarliga konsekvenser, rapporterar TV4.

– Exporten från EU och från Sverige kommer drabbas väldigt hårt av de här höga tullarna. På toppen av detta kan vi lägga det faktum att vi har en svagare dollar och en starkare svensk krona, säger han till kanalen.

Svensk exportindustri riskerar alltså ett hårt slag. Det kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmarknaden.

Den svenska exportsektorn står för en stor del av Sveriges sysselsättning. Drygt 1,1 miljoner personer sysselsätts av exportsektorn, enligt Industriarbetsgivarna.

Men det finns också ett annat hot, enligt SEB-ekonomen.

”Omöjlig återvändsgränd”

Robert Bergqvist menar att det skulle bli extra problematiskt om EU skulle svara på tullarna.

Då kan samma situation uppstå som mellan USA och Kina, vilket skulle kasta in Sverige och EU i en ”omöjlig återvändsgränd”, enligt SEB-ekonomen.

– Tullarna bara höjs och höjs och i praktiken blir det en omöjlig återvändsgränd där man tar död på handeln mellan EU och USA, säger Robert Bergqvist till kanalen.

EU-tjänstemän ser dock Donald Trumps besked om 30-procentiga tullar från 1 augusti som en ”förhandlingstaktik”, rapporterar Reuters.

I Donald Trumps tullbrev till EU, som publicerades på Truth Social på lördagen, menar Trump att relationen mellan EU och USA inte har varit ”ömsesidig”.

– Vår relation har tyvärr varit långt ifrån ömsesidig. Från och med den 1 augusti 2025 kommer vi att ta ut en tull på endast 30 procent av Europeiska unionen på EU-produkter som skickas till USA, separat från alla sektorspecifika tullar, meddelar Donald Trump.

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Putin ställer oväntat krav på allierad: Gör som Trump säger

2025 07 12

Putin ställer ett oväntat krav på en av Rysslands nära allierade.

Putins Ryssland är nära allierade med Iran, och har också fått hjälp och stöd av Iran i kriget mot Ukraina.

Men nu ställer den ryske diktatorn ett stenhårt krav på regimen i Iran – ett krav som går emot Rysslands officiella linje.

Putin vill att Iran ska tillmötesgå Donald Trump.

Går emot officiell linje

Utåt sett har Ryssland backat Irans krav på att få fortsätta med sitt kärnprogram.

Men i direkta samtal med Iran kräver Putin att landet ska gå med på Donald Trumps krav, uppger källor för Axios.

Den ryske presidenten kräver att Iran ska gå med på ett avtal som innebär att landet inte längre får anrika uran. Det uppger bland annat tre europeiska regeringskällor med insyn i frågan, enligt tidningen.

Putin ska ha framfört denna uppfattning till både Iran, USA och Israel.

– Putin skulle stödja noll anrikning. Han har uppmanat iranierna att arbeta för det, för att göra förhandlingarna med amerikanerna mer gynnsamma, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

Iran ska dock ha svarat att de inte tänker överväga det förslaget.

”Det här är vad Putin har sagt”

Officiellt står Ryssland bakom Iran till hundra procent, men bakom kulisserna har Putin intagit en hårdare linje gentemot sin allierade efter 12-dagarskriget mellan Iran och Israel.

Nu vill Putin alltså att Iran ska gå Trump tillmötes för att möjliggöra ett avtal mellan USA och Iran.

Även en israelisk tjänsteman bekräftar uppgifterna, enligt tidningen.

– Vi vet att det här är vad Putin har sagt till iranierna, säger källan.

Putin ska även ha sagt detta till både Trump och Macron i telefonsamtal förra veckan.

Om uppgifterna stämmer så kan de uppfattas som anmärkningsvärda, eftersom Iran har gett Ryssland ett starkt stöd i kriget mot Ukraina, bland annat genom att förse Ryssland med attackdrönare och robotar, enligt tidningen.

Ändå väljer Putin alltså att sätta hård press på regimen i Iran och kräva att de ska gå med på Donald Trumps krav.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen