Flyglarm även i västra Ukraina – Ryssland bombar sönder allt mer av landet

2022 03 13

Rysslands armé har gått över till en destruktiv strategi som går ut på att bomba sönder Ukraina. Och nu på söndagsmorgonen drabbas även västra delarna av landet.

I stad efter stad över det stora landet Ukraina, som är Europas näst största land till ytan efter Ryssland, rapporteras om kraftigt ryskt bombardemang.

Bombas sönder och samman

I såväl miljonstäder som Kharkiv med en och en halv miljoner invånare som i småstäder som Volnovakha med 20 000 invånare använder sig den ryska armén av samma grymma strategi – att bomba staden sönder och samman.

Förvandlas till grus

Allt större delar av de drabbade städerna har helt enkelt förvandlats till grus.

Kharkiv, Mariupol, Mykolaiv, Dnipro, Chernihiv och Sumy är några av de städer som nu bombas mer eller mindre kontinuerligt av Putinregimen, rapporterar CNN.

Såväl sjukhus som bostäder

Till slut är det bara stora högar av grus och sten kvar av det som tidigare var skolor, sjukhus, livsmedelsbutiker, hyreshus, bensinstationer, myndighetsbyggnader, kontor, bostadsvillor och flygplatser.

Existerar inte längre

Det görs ingen skillnad på de olika byggnaderna av de ryska styrkorna som i flera dagar har öst in bomber över Ukrainas städer.

– En del mindre städer existerar helt enkelt inte längre. De är bortraderade, konstaterar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Etnisk rensning

– Vi är katastroffasen, uppger Läkare utan gränser.

Effekten blir att en stor del av staden invånare tvingas fly och när ryssarna rullar in har de facto en etnisk rensning ägt rum.

Allt mer även i västra Ukraina

De ryska flygangreppen och raketattackerna har tidigare koncentrerats till östra och södra Ukraina men på lördagen och söndagen har den ryska offensiven även brett ut sig allt mer över västra delarna av landet.

Åtta missiler

På söndagsmorgonen bombades det Internationella Fredsbevarings- och Säkerhetscentret utanför staden Lviv i västra Ukraina.

Centret används av Ukrainas fredsbevarande styrkor som sänds ut på internationella uppdrag.

Ryska styrkor har skjutit inte mindre än åtta missiler mot Lvivområdet  enligt regionala myndigheter.

Flera explosioner

Flera explosioner hördes strax före klockan 06 på söndagsmorgonen, rapporterar CNN:s korrespondentteam på plats i Lviv.

Även staden Ivano-Frankivsk har bombats av Putinregimen på söndagsmorgonen. Flygplatsen blev totalt sönderbombad uppger stadens borgmästare Ruslan Martsinkiv  till den ukrainska TV-kanalen Rada. 

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen