Flyglarm även i västra Ukraina – Ryssland bombar sönder allt mer av landet

2022 03 13

Rysslands armé har gått över till en destruktiv strategi som går ut på att bomba sönder Ukraina. Och nu på söndagsmorgonen drabbas även västra delarna av landet.

I stad efter stad över det stora landet Ukraina, som är Europas näst största land till ytan efter Ryssland, rapporteras om kraftigt ryskt bombardemang.

Bombas sönder och samman

I såväl miljonstäder som Kharkiv med en och en halv miljoner invånare som i småstäder som Volnovakha med 20 000 invånare använder sig den ryska armén av samma grymma strategi – att bomba staden sönder och samman.

Förvandlas till grus

Allt större delar av de drabbade städerna har helt enkelt förvandlats till grus.

Kharkiv, Mariupol, Mykolaiv, Dnipro, Chernihiv och Sumy är några av de städer som nu bombas mer eller mindre kontinuerligt av Putinregimen, rapporterar CNN.

Såväl sjukhus som bostäder

Till slut är det bara stora högar av grus och sten kvar av det som tidigare var skolor, sjukhus, livsmedelsbutiker, hyreshus, bensinstationer, myndighetsbyggnader, kontor, bostadsvillor och flygplatser.

Existerar inte längre

Det görs ingen skillnad på de olika byggnaderna av de ryska styrkorna som i flera dagar har öst in bomber över Ukrainas städer.

– En del mindre städer existerar helt enkelt inte längre. De är bortraderade, konstaterar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Etnisk rensning

– Vi är katastroffasen, uppger Läkare utan gränser.

Effekten blir att en stor del av staden invånare tvingas fly och när ryssarna rullar in har de facto en etnisk rensning ägt rum.

Allt mer även i västra Ukraina

De ryska flygangreppen och raketattackerna har tidigare koncentrerats till östra och södra Ukraina men på lördagen och söndagen har den ryska offensiven även brett ut sig allt mer över västra delarna av landet.

Åtta missiler

På söndagsmorgonen bombades det Internationella Fredsbevarings- och Säkerhetscentret utanför staden Lviv i västra Ukraina.

Centret används av Ukrainas fredsbevarande styrkor som sänds ut på internationella uppdrag.

Ryska styrkor har skjutit inte mindre än åtta missiler mot Lvivområdet  enligt regionala myndigheter.

Flera explosioner

Flera explosioner hördes strax före klockan 06 på söndagsmorgonen, rapporterar CNN:s korrespondentteam på plats i Lviv.

Även staden Ivano-Frankivsk har bombats av Putinregimen på söndagsmorgonen. Flygplatsen blev totalt sönderbombad uppger stadens borgmästare Ruslan Martsinkiv  till den ukrainska TV-kanalen Rada. 

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen