Rysk flicka har dödat flera personer

2023 12 07

En masskjutning har inträffat på en gymnasieskola i den ryska staden Brjansk.

En gärningsperson uppges ha öppnat eld på skolan.

Minst två personer har dödats.

Ytterligare fyra personer är skadade.

Det rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS.

Ung flicka

Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti uppges gärningspersonen vara en ung flicka.

Flickan går i åttondeklass på gymnasieskolan.

– Den unga flickan kom till skolan beväpnad med ett skjutvapen och avlossade en mängd skott i en gymnastiksal.

Det uppger en talesperson för räddningstjänsten till Ria Novosti.

Enligt ryska medier ska flickan ha utfört skolskjutningen som en hämndaktion mot elever som mobbat henne. 

Evakueras 

Skolan har spärrats av efter dådet.

Samtliga elever har evakuerats ur byggnaden.

En stor polisinsats pågår.

Flickan är död

Vid 08.40-tiden uppger polisen att skytten är död.

Den 14-åriga flickan uppges ha tagit sitt liv efter dådet.

– Vi utreder händelseförloppet och orsaken till skjutningen, uppger den lokala polisen i ett uttalande.  

Inte ovanligt

Det har förekommit en rad skolskjutningar i Ryssland de senaste åren.

I september 2022 dödades 15 personer och 20 skadades i en skolskjutning i staden Izjevsk. Gärningsmannen, en 34-årig man, hade själv gått på skolan och led av en psykisk sjukdom vid tillfället. 

Några månader tidigare, i april 2022, dödade en man två barn och en lärare på ett daghem i regionen Ulyanovsk.

Lovade att se över vapenlagar

Efter en brutal skolattack i miljonstaden Kazan 2021 lovade Rysslands diktator Vladimir Putin en översyn av landets vapenlagar.

– Presidenten har beordrat en akut översyn av vilka vapen civilpersoner får ha.

Det framhöll Kremls talesperson Dmitrij Peskov efter skoldådet som kostade nio människoliv.

Foto: Egor Filin

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen