Rysk flicka har dödat flera personer

2023 12 07

En masskjutning har inträffat på en gymnasieskola i den ryska staden Brjansk.

En gärningsperson uppges ha öppnat eld på skolan.

Minst två personer har dödats.

Ytterligare fyra personer är skadade.

Det rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska nyhetsbyrån TASS.

Ung flicka

Enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria Novosti uppges gärningspersonen vara en ung flicka.

Flickan går i åttondeklass på gymnasieskolan.

– Den unga flickan kom till skolan beväpnad med ett skjutvapen och avlossade en mängd skott i en gymnastiksal.

Det uppger en talesperson för räddningstjänsten till Ria Novosti.

Enligt ryska medier ska flickan ha utfört skolskjutningen som en hämndaktion mot elever som mobbat henne.

Evakueras

Skolan har spärrats av efter dådet.

Samtliga elever har evakuerats ur byggnaden.

En stor polisinsats pågår.

Flickan är död

Vid 08.40-tiden uppger polisen att skytten är död.

Den 14-åriga flickan uppges ha tagit sitt liv efter dådet.

– Vi utreder händelseförloppet och orsaken till skjutningen, uppger den lokala polisen i ett uttalande.

Inte ovanligt

Det har förekommit en rad skolskjutningar i Ryssland de senaste åren.

I september 2022 dödades 15 personer och 20 skadades i en skolskjutning i staden Izjevsk. Gärningsmannen, en 34-årig man, hade själv gått på skolan och led av en psykisk sjukdom vid tillfället.

Några månader tidigare, i april 2022, dödade en man två barn och en lärare på ett daghem i regionen Ulyanovsk.

Lovade att se över vapenlagar

Efter en brutal skolattack i miljonstaden Kazan 2021 lovade Rysslands diktator Vladimir Putin en översyn av landets vapenlagar.

– Presidenten har beordrat en akut översyn av vilka vapen civilpersoner får ha.

Det framhöll Kremls talesperson Dmitrij Peskov efter skoldådet som kostade nio människoliv.

Foto: Egor Filin

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen