Flera turister försvunna i Grekland

2024 06 14

Flera turister har anmälts saknade i den grekiska värmeböljan.

Världens blickar riktades mot Grekland när den brittiska läkaren och tv-personligheten Michael Mosley försvann på ön Symi förra veckan.

Mosley hittades död efter fyra dagars sökande, och värmeböljan i Grekland tros ha varit en bakomliggande orsak till det tragiska dödsfallet.

Nu rapporteras det om fler utländska turister som har försvunnit i Grekland, och ytterligare personer som har avlidit på grund av värmen.

Turister inte medvetna om faror

Tre turister har dött i värmen och två har anmälts saknade på Egeiska öarna i samband med hajker, rapporterar Greek Reporter.

I Grekland oroar man sig över att turister inte fullt ut förstår hur farlig värmen är.

– Farhågorna växer för att utländska besökare inte är medvetna om eller korrekt informerade om riskerna med överansträngning i den brännande hettan, enligt nättidningen.

Flera allvarliga händelser de senaste dagarna bekräftar farhågorna.

Dog i värmen

Den 5 juni, samma dag som Michael Mosley försvann, kollapsade en 67-årig holländsk turist i värmen på Kreta. Hans liv gick inte att rädda.

Dagen efter råkade en fransk 70-årig turist ut för samma öde när han gick på en folktom strand.

Men det finns också turister som är spårlöst försvunna.

Försvunna turister

Den 6 juni försvann en 74-årig holländsk turist i samband med en vandring på ön Samos. Han har fortfarande inte hittats, och under fredagen avslutades det officiella sökandet. Vänner och volontärer fortsätter dock att leta efter 74-åringen.

I tisdags försvann också den 59-åriga amerikanska turisten Eric Albert Calibet på Amorgos, efter att ha gett sig ut på en fyra timmars vandring.

Sökandet pågår fortfarande, bland annat med hjälp av drönare.

Calibet är en före detta polisman och beskrivs som en erfaren vandrare.

”Trotsar logiken”

Trots varningar från myndigheter är det alltså många turister som ger sig ut på vandringar i den farliga hettan.

– Vi såg några turister gå en vandringsstig i 41 grader utan att bära hatt. Det trotsar logiken, säger Dimitris Kalatzis, som leder ett räddningsteam som letar efter den holländska turisten.

Foto: R Spencer

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen