Flera stora bilmärken tvärvänder om elbilar

2025 09 08

Elbilsmarknaden i Sverige har vuxit kraftigt de senaste åren.

Sedan 2020 har den nästan tredubblats.

Många biltillverkare har gjort stora satsningar på att ställa om sin produktion mot den nya marknaden och de nya målen om utsläppsfria transporter.

Slopar målsättningen

Nu meddelar den fransk-italienska biltillverkaren Stellantis att man slopar sitt tidigare mål.

Företaget kommer inte längre att sträva efter målet att enbart producera elbilar 2030.

– EU:s mål för koldioxidutsläpp för 2035 är inte längre uppnåeliga för någon biltillverkare, säger företagets Europachef Jean-Philippe Imparato i ett uttalande, rapporterar Reuters.

Flera märken under Stellantis paraply

Under bolagsparaplyet Stellantis ryms 14 stora bilmärken.

Opel, Peugeot, Citroën, Jeep och Fiat är några av de mest populära i Sverige.

Företaget, som har sitt huvudkontor i Nederländerna, är en av världens största biltillverkare.

– Stellantis satsar på innovation, hållbarhet, och transformation till ett teknologiföretag inom mobilitet, med mål att bli koldioxidneutrala och utveckla nya teknologier som AI och elektrifiering, uppger företaget på sin hemsida.

Stellantis har tillverkning i över 30 länder och säljer bilar i över 130 länder. 

Elbilar i Sverige

Elbilsförsäljningen i Sverige har tagit fart under de senaste åren.

Av årets alla nyregistrerade bilar var 32 procent elbilar under 2022, vilket var en kraftig ökning jämfört med tidigare år.

– 2022 var det totalt 96 163 nyregistrerade personbilar som var elbilar. För år 2020 vara siffran 28 098, vilket innebär nästan en tredubbling på två år, säger statistiker Magnus Nyström, uppger SCB.

Andelen privatpersoner som kör elbil har också ökat markant.

– 2020 ägdes 33 procent av alla nyregistrerade elbilar av privatpersoner, eller var privatleasade. För år 2022 var motsvarande siffra 51 procent, säger Magnus Nyström.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt nytt straff ska införas i Sverige

2025 10 24

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på fredagsmorgonen.

Den nya påföljden som föreslås kallas för säkerhetsförvaring.

I praktiken handlar det om en tidsobestämd påföljd som gör det möjligt att fortsätta hålla en person inlåst, om risken för att nya grova brott ska begås bedöms som stor.

– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger Gunnar Strömmer i ett uttalande.

Ska användas vid återfall

Påföljden ska kunna användas för personer som har återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, enligt regeringen.

– Eller som har begått sådana brott vid upprepade tillfällen, och som bedöms ha en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Det kan till exempel handla om grova vålds- och sexualbrott, framhåller Justitiedepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Införs till våren

Från och med 1 mars 2026 är tanken att det nya straffet ska kunna dömas ut.

Den som tilldelas påföljden kommer först att “avtjäna en tid som motsvarar längden på det straff som hade dömts ut om fängelse hade valts som påföljd”.

– Skillnaden mot vanligt fängelse är att personen kommer att avtjäna ytterligare fyra till sex år till, att ingen villkorlig frigivning kommer att ske och att säkerhetsförvaringen kan förlängas av domstol vid påtaglig risk för att den allvarliga brottsligheten ska fortsätta, förklarra Gunnar Strömmer i en debattartikel i Expressen.

Det kommer inte finnas någon gräns för hur många gånger en förlängning kan beslutas.

Regeringen har nu lämnat över remissen till Lagrådet.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen