SVERIGE: Flera nya parkeringsregler för nästa år

2022 11 25

Förändringarna påverkar i synnerhet ägare till bilar som överskrider tiden som man får lov att parkera, rapporterar SVT.

Ett av de nya besluten är att man tar bort den så kallade fyradagarsregeln. Det innebär att man inte behöver lämna en skriftlig uppmaning på fordonet – utan kan flytta bilen direkt istället.

Även regeln om att ägarens obetalda parkeringsavgifter ska överstiga 5 000 kronor för att bilen ska få lov att flyttas ändras – och kommer från och med 2023 även inkludera trängselskatt och andra fordonsrelaterade skatter och avgifter.

Vill komma åt "målvakter"

Ett stort syfte med förändringarna är att man vill komma åt så kallade fordonsmålvakter, det vill säga personer som är registrerade som ägare till fordonet men inte kör bilen.

– Vi har ett stort problem med fordonsmålvakter som ofta används i kriminell verksamhet. Nu blir det betydligt lättare att flytta fordon som har använts av dem, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) till SVT.

Kan flytta bilar i större utsträckning

Sammantaget innebär förändringarna med andra ord att Trafikverket kommer kunna flytta fordon i större utsträckning än vad de kan i nuläget.

Det gäller både fordon i diket och bilar som står på rastplatser i syfte att användas som bostäder snarare än parkering.

Men gemene bilist bör inte påverkas, försäkrar infrastruktur- och bostadsministern.

– För den som inte har parkeringsböter på över 5 000 kronor är det här inget problem utan det här riktar in sig mot den grova brottsligheten, säger Andreas Carlson till SVT.

Drar in miljardbelopp

Parkeringsböter är en kassako för flera kommuner i Sverige.

Under 2021 utfärdades böter till felparkerade fordon för totalt 1,2 miljarder kronor i hela landet, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen.

Heter egentligen felparkeringsavgift

Det korrekta begreppet är dock egentligen inte parkeringsböter – utan felparkeringsavgifter. Skillnaden består i vem som får lov att utfärda dem.

– Felparkering är inte ett brott med straffansvar som ger böter. Kommunerna får meddela felparkeringsanmärkningar och de bestämmer även avgifterna för dem, säger Lars Hammar på Transportstyrelsen till Svensk Dagbladet.

Markägaren kan också vara den som bestämmer, och i de fallen kallas parkeringsavgift för kontrollavgift. Ofta är det emellertid parkeringsbolag som bevakar dessa parkeringar.

Foto: M. Fousert

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen