Flera nya länder sänder vapen till Ukraina – Så gör Sverige

2022 03 01

Ukraina vädjar desperat om vapen för att kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta bombningar.

Landet har vid flera tillfällen de senaste dagarna betonat för Väst att de behöver mer vapen för att kunna stå emot Putinregimens allt våldsammare anfall.

Stort skifte i Tyskland

Och nu säger Nederländerna, Belgien och Tyskland ja till att skicka stora vapenleveranser och bränsle till Ukraina.

Särskilt uppmärksammat är Tysklands besked eftersom Tyskland sedan andra världskriget alltid legat mycket lågt i krigssammanhang.

Svänger om helt

Tyskland var tidigare tydliga med att de inte sände några vapen och fick då utstå kritik från bland annat grannlandet Polen som var upprört över att Tyskland bara valde att sända hjälmar och ett fältsjukhus.

Men nu svänger Tyskland om helt.

En vändpunkt

– Den ryska invasionen av Ukraina innebär en vändpunkt Den hotar hela vår säkerhetsordning efter kriget, säger Tysklands nyvalda förbundskansler Olaf Scholz, Socialdemokraterna, uppger NBC News.

Tyskland sänder nu 1 000 pansarvapen och 500 luftvärnsrobotar i form av stinger-missiler till president Zelensky och Ukraina.

Vår plikt

– Så snart som möjligt, är förbundskanslerns besked om när vapenleveransen ska sändas.

– I denna situation är det vår plikt att hjälpa Ukraina att försvara sig mot Vladimir Putins invaderande armé, framhåller kansler Scholz.

Miljöpartiets besked

Miljöpartiet De Gröna i Tyskland anser också att Tyskland ska sända vapen till Ukraina och Miljöpartiets utrikesminister tillika partiledare Annalena Baerbock har gått ut med en motivering till att Tyskland nu gör ett historiskt skifte och sänder vapen.

Måste kunna försvara sig

– Efter Rysslands skamlösa attack så måste Ukraina ges möjlighet att försvara sig, framför partiledaren för Miljöpartiet i Tyskland som ingår i den styrande S-MP-Liberal-regeringen som vann valet i fjol.

Miljöpartiet i Tyskland är kända för att vara mycket kritiska till Putinregimen.

Nederländerna, Estland och Belgien

Tyskland säger även ja till att Nederländerna sänder 400 tyskproducerade raketgevär och ja till att Estland sänder 9 D-30 Howitz artilleripjäser.

Belgien sänder 2 000 automatvapen och nästan 4 000 ton bränsle till Ukraina.

Sverige gör annorlunda

Sverige deltog i det stora mötet med 26 andra länder på lördagen där man diskuterade vapenleveranser till Ukraina men Sveriges besked är fortfarande att man tittar på frågan.

Sverige tillhör med andra ord den allt mindre skaran länder som fortfarande inte fattat ett ja-beslut när det gäller att sända vapen till Ukraina. Detta trots att Ukraina är i ett akut och desperat behov av vapen omgående.

Tre partier trycker på

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill att Sverige omgående sänder vapen till Ukraina men statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna säger fortsatt inte ja till Ukrainas vädjan.

Vädjar om svenska vapen

Sverige är en av världens ledande vapentillverkare och Ukraina vädjar nu om svenska vapen.

– Det avgörande för våra soldater som förstör ryska stridsfordon är den amerikanska raketen Javelin och den brittisk-svenska NLAW. Ett signifikant antal av de ryska stridsfordonen som förstörts de senaste 72 timmarna beror på er assistans. Snälla, öka er assistans, vädjar Ukrainas tidigare president Petro Poroshenko i Sky News.

Inget ja från Sverige

Men Sverige har valt att ännu inte fatta något ja-beslut.

USA, Storbritannien och Frankrike tillhör de länder som sänt mest vapen till Ukraina.

Foto: Anders Åberg, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen