Flera nya länder sänder vapen till Ukraina – Så gör Sverige

2022 03 01

Ukraina vädjar desperat om vapen för att kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta bombningar.

Landet har vid flera tillfällen de senaste dagarna betonat för Väst att de behöver mer vapen för att kunna stå emot Putinregimens allt våldsammare anfall.

Stort skifte i Tyskland

Och nu säger Nederländerna, Belgien och Tyskland ja till att skicka stora vapenleveranser och bränsle till Ukraina.

Särskilt uppmärksammat är Tysklands besked eftersom Tyskland sedan andra världskriget alltid legat mycket lågt i krigssammanhang.

Svänger om helt

Tyskland var tidigare tydliga med att de inte sände några vapen och fick då utstå kritik från bland annat grannlandet Polen som var upprört över att Tyskland bara valde att sända hjälmar och ett fältsjukhus.

Men nu svänger Tyskland om helt.

En vändpunkt

– Den ryska invasionen av Ukraina innebär en vändpunkt Den hotar hela vår säkerhetsordning efter kriget, säger Tysklands nyvalda förbundskansler Olaf Scholz, Socialdemokraterna, uppger NBC News.

Tyskland sänder nu 1 000 pansarvapen och 500 luftvärnsrobotar i form av stinger-missiler till president Zelensky och Ukraina.

Vår plikt

– Så snart som möjligt, är förbundskanslerns besked om när vapenleveransen ska sändas.

– I denna situation är det vår plikt att hjälpa Ukraina att försvara sig mot Vladimir Putins invaderande armé, framhåller kansler Scholz.

Miljöpartiets besked

Miljöpartiet De Gröna i Tyskland anser också att Tyskland ska sända vapen till Ukraina och Miljöpartiets utrikesminister tillika partiledare Annalena Baerbock har gått ut med en motivering till att Tyskland nu gör ett historiskt skifte och sänder vapen.

Måste kunna försvara sig

– Efter Rysslands skamlösa attack så måste Ukraina ges möjlighet att försvara sig, framför partiledaren för Miljöpartiet i Tyskland som ingår i den styrande S-MP-Liberal-regeringen som vann valet i fjol.

Miljöpartiet i Tyskland är kända för att vara mycket kritiska till Putinregimen.

Nederländerna,  Estland och Belgien

Tyskland säger även ja till att Nederländerna sänder 400 tyskproducerade raketgevär och ja till att Estland sänder 9 D-30 Howitz artilleripjäser.

Belgien sänder 2 000 automatvapen och nästan 4 000 ton bränsle till Ukraina.

Sverige gör annorlunda

Sverige deltog i det stora mötet med 26 andra länder på lördagen där man diskuterade vapenleveranser till Ukraina men Sveriges besked är fortfarande att man tittar på frågan.

Sverige tillhör med andra ord den allt mindre skaran länder som fortfarande inte fattat ett ja-beslut när det gäller att sända vapen till Ukraina. Detta trots att Ukraina är i ett akut och desperat behov av vapen omgående.

Tre partier trycker på

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill att Sverige omgående sänder vapen till Ukraina men statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna säger fortsatt inte ja till Ukrainas vädjan.

Vädjar om svenska vapen

Sverige är en av världens ledande vapentillverkare och Ukraina vädjar nu om svenska vapen.

– Det avgörande för våra soldater som förstör ryska stridsfordon är den amerikanska raketen Javelin och den brittisk-svenska NLAW. Ett signifikant antal av de ryska stridsfordonen som förstörts de senaste 72 timmarna beror på er assistans. Snälla, öka er assistans, vädjar Ukrainas tidigare president Petro Poroshenko i Sky News.

Inget ja från Sverige

Men Sverige har valt att ännu inte fatta något ja-beslut.

USA, Storbritannien och Frankrike tillhör de länder som sänt mest vapen till Ukraina.

Foto: Anders Åberg, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen