Flera nya länder sänder vapen till Ukraina – Så gör Sverige

2022 03 01

Ukraina vädjar desperat om vapen för att kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta bombningar.

Landet har vid flera tillfällen de senaste dagarna betonat för Väst att de behöver mer vapen för att kunna stå emot Putinregimens allt våldsammare anfall.

Stort skifte i Tyskland

Och nu säger Nederländerna, Belgien och Tyskland ja till att skicka stora vapenleveranser och bränsle till Ukraina.

Särskilt uppmärksammat är Tysklands besked eftersom Tyskland sedan andra världskriget alltid legat mycket lågt i krigssammanhang.

Svänger om helt

Tyskland var tidigare tydliga med att de inte sände några vapen och fick då utstå kritik från bland annat grannlandet Polen som var upprört över att Tyskland bara valde att sända hjälmar och ett fältsjukhus.

Men nu svänger Tyskland om helt.

En vändpunkt

– Den ryska invasionen av Ukraina innebär en vändpunkt Den hotar hela vår säkerhetsordning efter kriget, säger Tysklands nyvalda förbundskansler Olaf Scholz, Socialdemokraterna, uppger NBC News.

Tyskland sänder nu 1 000 pansarvapen och 500 luftvärnsrobotar i form av stinger-missiler till president Zelensky och Ukraina.

Vår plikt

– Så snart som möjligt, är förbundskanslerns besked om när vapenleveransen ska sändas.

– I denna situation är det vår plikt att hjälpa Ukraina att försvara sig mot Vladimir Putins invaderande armé, framhåller kansler Scholz.

Miljöpartiets besked

Miljöpartiet De Gröna i Tyskland anser också att Tyskland ska sända vapen till Ukraina och Miljöpartiets utrikesminister tillika partiledare Annalena Baerbock har gått ut med en motivering till att Tyskland nu gör ett historiskt skifte och sänder vapen.

Måste kunna försvara sig

– Efter Rysslands skamlösa attack så måste Ukraina ges möjlighet att försvara sig, framför partiledaren för Miljöpartiet i Tyskland som ingår i den styrande S-MP-Liberal-regeringen som vann valet i fjol.

Miljöpartiet i Tyskland är kända för att vara mycket kritiska till Putinregimen.

Nederländerna,  Estland och Belgien

Tyskland säger även ja till att Nederländerna sänder 400 tyskproducerade raketgevär och ja till att Estland sänder 9 D-30 Howitz artilleripjäser.

Belgien sänder 2 000 automatvapen och nästan 4 000 ton bränsle till Ukraina.

Sverige gör annorlunda

Sverige deltog i det stora mötet med 26 andra länder på lördagen där man diskuterade vapenleveranser till Ukraina men Sveriges besked är fortfarande att man tittar på frågan.

Sverige tillhör med andra ord den allt mindre skaran länder som fortfarande inte fattat ett ja-beslut när det gäller att sända vapen till Ukraina. Detta trots att Ukraina är i ett akut och desperat behov av vapen omgående.

Tre partier trycker på

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill att Sverige omgående sänder vapen till Ukraina men statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna säger fortsatt inte ja till Ukrainas vädjan.

Vädjar om svenska vapen

Sverige är en av världens ledande vapentillverkare och Ukraina vädjar nu om svenska vapen.

– Det avgörande för våra soldater som förstör ryska stridsfordon är den amerikanska raketen Javelin och den brittisk-svenska NLAW. Ett signifikant antal av de ryska stridsfordonen som förstörts de senaste 72 timmarna beror på er assistans. Snälla, öka er assistans, vädjar Ukrainas tidigare president Petro Poroshenko i Sky News.

Inget ja från Sverige

Men Sverige har valt att ännu inte fatta något ja-beslut.

USA, Storbritannien och Frankrike tillhör de länder som sänt mest vapen till Ukraina.

Foto: Anders Åberg, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


10dec2025

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen