Flera myndigheter kallar till krismöte

2023 09 20

Myndigheter på flera håll i landet blixtagerar.

Flera myndigheter kallar in till omgående krismöten.

Personal har samlats med kort varsel för att med omedelbar verkan göra sig beredda på att ställa om verksamheten.

Det rapporterar nättidningen Altinget med hänvisning till facket.

Anledningen är de skarpa sparkrav som myndigheterna tvingas konfrontera efter att regeringen idag officiellt lagt fram sin budget.

Prioriterar effektivisering

Nya reformer måste komma på plats.

Enligt regeringen och Sverigedemokraterna står effektivisering högt på agendan.

Men exakt hur besparingarna ska ta sig i uttryck ska myndighetscheferna själva bestämma, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Jag litar på generaldirektörernas omdöme att göra det som är bäst i de olika myndigheterna. Men jag tycker det är rimligt, även om jag vet att det kommer att vara tufft för många, att vi också effektiviserar i statens förvaltning, inte bara i kommuner och regioner, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Personal sägs upp

För de allra flesta myndigheter ligger neddragningen på en procent. Polismyndigheten och Försvarsmakten är undantagen som inte tvingas till några besparingar alls.

Redan har personal börjat sägas upp och stressen och arbetsbördan i statsförvaltningen är påtaglig, och det kommer smitta av sig på medborgarna.

Det menar Fackförbundets ST:s ordförande Britta Lejon.

– Jag vet att det är massa myndigheter nu på morgonen som har haft krismöten med sin personal, säger hon till Altinget utan att vilja avslöja vilka myndigheter det handlar om.

"Välfärdssvek"

Oppositionen har reagerat kraftigt på regeringens budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg kallar den för “ett välfärdssvek”.

– De flesta kommuner och regioner skulle nog vittna om att det här inte ens täcker de kostnadsökningar som blir, säger han till Dagens Nyheter.

Återkommer i uppmärksammad fråga

Även frågan om att utsläppen väntas öka under de nästkommande åren har väckt stor uppmärksamhet.

Vad det betyder för klimatmålen har regeringen bett om att få ge besked senare.

– Vi återkommer med en klimathandlingsplan, och då återkommer vi med vad vi ska göra och hur det ska se ut. Målen ligger fast, säger Elisabeth Svantesson enligt SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatt kan slopas för miljontals hushåll

2026 02 27

En skatt som påverkar miljontals svenskar kan avskaffas.

I alla fall om Kristdemokraterna får bestämma. Regeringspartiet vill slopa skatten vid bostadsförsäljning.

– Avskaffa den orättvisa skatten vid husförsäljning! skriver KD-ledamoten Mikael Oscarsson i ett inlägg på Facebook.

”Flyttkedjorna låser sig”

Enligt KD och Oscarsson är den så kallade reavinstskatten orimligt hög och orättvist utformad.

– Sverige beskattar människors hem som om de vore värdepapper. Staten kräver 22 procent i skatt när du säljer din bostad, trots att värdet ofta är resultatet av år av arbete, underhåll och ansvar, framhåller Oscarsson.

KD-politikern anser att skatten försvårar för många svenskar att flytta.

– Äldre har inte råd att flytta till mindre, barnfamiljer sitter fast i för små bostäder och flyttkedjorna låser sig. Ett hem ska vara trygghet, inte en kassako, skriver han.

Vill avskaffa den stegvis

Kristdemokraterna föreslår att reavinstskatten sänks stegvis från och med det sjätte året du har ägt bostaden.

Efter sex år ska skatten sänkas med två procentenheter per år, vilket innebär att den är helt avskaffad tolv år senare. För att helt slippa skatten behöver man därmed ha ägt bostaden i minst 18 år.

Stänger inte dörren

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare uppgett att hon inte utesluter en sänkning av reavinstskatten.

KD har beräknat att deras förslag skulle kosta staten 12 till 15 miljarder kronor per år.

LÄS MER: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

S säger nej

Socialdemokraterna ställer sig kritiska till KD:s förslag. Partiet förespråkar en mer genomgripande översyn av skattesystemet, i stället för en enskild åtgärd riktad mot reavinstskatten .

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till sajten bostadspolitik och tillägger:

– Vi vill i stället ta ett samlat grepp, där skattesystemet blir mer rättvist och neutralt mellan olika upplåtelseformer. För att skapa tydliga och långsiktiga regler att förhålla sig till bör därför eventuella förändringar av beskattningen av bostadsmarknaden ske med försiktighet, över en längre tidsperiod och med största möjliga politiska enighet.

LÄS OCKSÅ: Jens Stoltenberg: ”Det är tredje världskriget”

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen