SVERIGE: Flera kommuner saknar livsviktig krisplan

2022 12 13

Flera kommuner saknar en krisplan för hur de ska agera om dricksvattnet slås ut i händelse av en kris eller ett krig.

I dag saknar 25 kommuner Sverige en nödvattenplan, rapporterar SR Ekot med hänvisning till en kartläggning från branschorganisationen Svenskt vatten.

– Utan vattenförsörjning är ett land totalt rökt, och det går fort, säger Pär Dalheim, vd på Svenskt vatten, till radiokanalen.

Organisationen har kartlagt 177 kommuner.

Kartläggningen visar att 25 kommuner saknar en nödvattenplan och att nästan hälften av kommunerna saknar kunskap om vilket behov av nödvatten det finns i kommunen.

Dålig planering kan straffa sig.

Det understryker Pär Dalheim.

– Det skulle skapa någon form av kaos där människor helt enkelt försöker roffa åt sig bäst man kan. I slutändan så kan det såklart bli ett hälsoproblem om det uppstår panik och man endast får tag på dåligt vatten, vilket kan leda till att man blir väldigt sjuk. Det finns ett stort jobb att göra och nu måste man tillföra de resurser som behövs för att fixa det här, säger han till SR Ekot.

Tydliga direktiv

Flera myndigheter betonar att tillgång till vatten är extra viktigt om krisen kommer.

Livsmedelsverkets uppmanar samtliga kommuner att upprätta nödvattenplaner.

– I en kritisk situation då många ska förses med nödvatten måste kommunledningen göra prioriteringar för att de mest sårbara och samhällsviktiga verksamheterna tidigt ska få dricksvatten, skriver myndigheten.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, framhåller att brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat.

– Minst tre till fem liter vatten per person behövs varje dag. Det räcker till dryck och det allra nödvändigaste de första dagarna, sedan behövs det mer. Har du hund, katt eller smådjur går det åt vatten även för dem, framhåller MSB.

Myndigheten flaggar även för att förorenat vatten är den vanligaste smittspridaren av mag- och tarmsjukdomar i en krissituation.

– Om det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning, uppger MSB.

Fakta vatten vid kris

MSB:s checklista för tillgång till vatten vid kris:

Dunkar, gärna med tappkran
Flaskor
Hinkar med lock
PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan)
Mineralvatten
Kokmöjlighet

Källa: Myndigheten för beredskap, MSB

Foto: MSB

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen