Flera ekonomiska glädjebesked – tydliga förändringar

2024 04 09

Det ljusnar för Sveriges ekonomi.

Det är huvudbudskapet i Länsförsäkringars senaste rapport om det ekonomiska läget.

Försäkringsbolaget tillika banken konstaterar att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i lågkonjunktur, men att läget börja ljusna.

– På senare tid har vi sett en tydlig förbättring i hur hushåll och företag ser på framtiden. Det bygger på att inflationen har minskat, efterfrågan bottnat och att räntan är på väg ned, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Hon pekar på att svensk BNP förväntas växa med 1,1 procent under 2024 och tillväxten blir ännu större under 2025, då uppgången spås landa på 3,0 procent.

Siffrorna kan jämföras med Länsförsäkringars prognos från i december då ekonomin antogs växa med 0,6 procent i år och 2,9 procent 2025.

– Ekonomins motståndskraft under vintern har varit imponerande, och det ser nu ut som att konjunkturen har bottnat. Den främsta anledningen till att läget nu ljusnar är nedgången i inflationen som innebär att hushållens köpkraft ökar i år, kommenterar Alexandra Stråberg.

Räknar med flera räntesänkningar

Länsförsäkringar bedömer att Riksbankens inflationsmål på två procent nås i slutet av sommaren – vilket i sin tur kommer leda till en mindre restriktiv penningpolitik.

– Räntan kommer inte sänkas i samma takt som den steg, men vi räknar i dagsläget med fyra räntesänkningar under 2024. Lägre räntor och lägre inflation innebär att plånböckerna kommer stärkas betänkligt för svenska hushåll i år. Det är mycket välkommet efter de två senaste, magra åren, säger Alexandra Stråberg.

I rapporten fastslås det även att läget på arbetsmarknaden börjar stabiliseras. Arbetslösheten bedöms ha nått sin topp, men det dröjer till 2025 innan den börjar ticka nedåt ordentligt.

Foto: T. Mallorca

Text: Redaktionen

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB.

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

JUST NU: Historiskt besked om hönor i Sverige

2025 06 17

Ett nytt besked om hönor i Sverige får djurrättsorganisationer att jubla.

För första gången någonsin sitter inga hönor i bur i Sverige. Gallerburarna står tomma, uppger organisationen Djurens Rätt som har tagit del statistik från länsstyrelserna och äggbranschen.

Beskedet innebär att Sverige är det enda landet i världen som inte håller hönor instängda i burar utan ett lagstadgat förbud.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt, i ett uttalande.

Företag avgörande

Enligt Djurens Rätt har flera företags agerande i frågan varit avgörande för dagens besked.

Sedan 2008 har 85 företag – från livsmedelskedjor till hotell och restauranger – tagit ställning mot burhållning av hönor efter dialog med djurrättsorganisationen.

Arbetet har inneburit att cirka 17 miljoner hönor sluppit ett liv i bur, uppger Djurens Rätt.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.

Förbud på väg

I Sverige har ett totalförbud mot burhållning av hönor varit uppe på agendan. För två år sedan föreslog riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) ett sådant förbud.

– I ett modernt samhälle hör inte burhållning av höns hemma. Av den svenska djurskyddslagen framgår det att djur ska kunna bete sig naturligt, vilket innebär att hönsen ska kunna krafsa och sprätta runt. Vilket de inte kan göra instängda i en bur, skrev han i en motion.

Riksdagens utskott avslog dock förslaget.

Djurens Rätt är en av flera organisationer som driver på för ett totalförbud.

– Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, säger Benny Andersson.

Foto: F. Mund

Text: Redaktionen