JUST NU: Flera dödade på köpcenter i Köpenhamn

2022 07 03

Flera personer har skjutits till döds på shoppingcentret Fields nära Kastrups flygplats uppger Köpenhamnspolisen.

Det var kring 17.30-tiden i eftermiddag som larmet gick om att panik och kaos uppstått på köpcentret i Köpenhamn. Shoppinggästerna flydde ut ur byggnaden men flera hann inte undan från gärningsmannen.

22-årig etnisk dansk

– En person har anhållits i förbindelse till skjutningen. Det är enligt Köpenhamnspolisen en 22-årig etniskt dansk man, uppger Danmarks Radio.

I nuläget finns det inga uppgifter om att 22-åringen har samverkat med andra gärningsmän.

Samtidigt kan polisen inte utesluta att det handlar om ett terrordåd.

Stort polisuppbåd

Ett massivt polisuppbåd finns på plats vid köpcentret tillsammans med en rad ambulanser. Området har spärrats av och en polishelikopter bevakar från luften

Allmänheten uppmanas att hålla sig undan förutom personer som finns kvar i köpcentret vilka ombeds stanna kvar i väntan på polisen.

Flydde via nödutgång

Vittnen berättar om dådet.

– Vi var ute med mina tre små barn och bytte kjolar i H&M. Och så hör vi tre-fyra smällar. Väldigt höga smällar, säger Laurits Hermansen som flydde ut ur köpcentret.

– Sen kom folk in i butiken och ropade ”det skjuts, det skjuts”, säger han till DR.

Familjen lyckades därefter ta sig ut via en nödutgång till sin bil.

Grät och grät

Karina Ulfkaers dotter var inne i köpcentret.

– Hon ringde till mig och sa ”mamma, de skjuter, de skjuter”.

– Hon grät och grät, säger mamma Karina.

Vid 19.15-tiden fick hon veta att dottern och väninnan fortfarande var inne i köpcentret och att det sköts igen.

– Hon fick ut sin väninna från toaletten.

Vill inte uppge antalet döda

Köpenhamnspolisens chefspolis Sören Thomassen uppger att flera personer har dödats men avstår från att uppge hur många personer det rör sig om.

Även om det ännu så länge inte finns uppgifter om att de är flera gärningsmän så utgår polisen ifrån att det kan röra sig om fler förövare.

Intensiv polisjakt

En stor polisjakt har inletts över hela Själland enligt Jyllands-Posten.

– Vi ska vara helt säkra på att vi har kontroll på den situationen, säger chefspolis Sören Thomassen.

– Det är en massiv operation, säger han.

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

”Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen