Flera banker sänker räntan

2025 01 31

SBAB sänker den rörliga bolåneräntan med 0,20 procentenheter till en ny listränta på 3,42 procent. Det meddelas i ett pressmeddelande på förmiddagen.

– Förändringen träder i kraft fredagen den 31 januari, framhåller banken och tillägger:

– SBAB:s ambition är att agera transparent i räntesättningen och ha en följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader och samtidigt ta hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden.

Handelsbanken väljer samtidigt att sänka med 0,25 procentenheter, vilket ger en ny listränta på 4,29 procent. Även Nordea sänker idag räntan med lika mycket.

Tidigare i veckan har även Swedbank, SEB och Danske Bank sänkt sina rörliga räntor med 0,25 procentenheter i linje med Riksbankens justering.

Speglar inte alltid kundernas faktiska ränta

Listräntan, som bankerna redovisar, är ett riktmärke och används som utgångspunkt för räntesättning.

I verkligheten betalar många låntagare en lägre ränta, eftersom bankerna ger individuella rabatter beroende på lånets storlek, bostadens belåningsgrad och kundens förhandlingsutrymme.

Bankerna är enligt lag skyldiga att redovisa de genomsnittliga räntorna som deras kunder faktiskt betalar.
Dessa siffror finns tillgängliga på respektive banks hemsida och kan ofta ligga betydligt lägre än listräntorna.

Så påverkas din ekonomi

För bolånetagare innebär de sänkta räntorna en viss minskning av boendekostnaderna, men effekten varierar beroende på lånets storlek och individuella villkor.

Trots att flera banker har sänkt sina räntor är det fortfarande viktigt för låntagare att jämföra erbjudanden och förhandla om bästa möjliga villkor.

Riksbankens räntesänkning har snabbt fått banker att sänka sina bolåneräntor, vilket visar att marknaden reagerar direkt på ekonomiska förändringar.

Det är dock osäkert om fler banker gör samma sak och om räntorna fortsätter att sjunka framöver.

– Prognosen för styrräntan från december bedöms i allt väsentligt stå sig, men direktionen har beredskap att agera om inflations- och konjunkturutsikterna förändras, uppgav Riksbanken tidigare i veckan. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen