SVERIGE: Flera akutmottagningar slår larm

2022 12 19

Situationen på flera akutmottagningar runt om i landet blir allt mer pressad.

Anja Steiber, pressansvarig på Södersjukhuset I Stockholm, jämför situationen med början av pandemin.

– Antalet covidpatienter har ökat till över hundra, vilket närmar sig de nivåer vi såg under pandemins första våg, säger hon till Aftonbladet.

Södersjukhuset är ett av flera sjukhus som drabbats hårt av en ökad smittspridning av covid-19, RS-viruset och säsongsinfluensan. Sjukhuset har gått upp i stabsläge och tvingats ställa in planerade operationer för att kunna hantera situationen.

I Region Kronoberg har sjukvården även gått upp i stabsläge.

– Det är ett väldigt stort inflöde av patienter och många som behöver läggas in. Belastningen på akuten har varit väldigt stor, och även på andra vårdavdelningar, säger Florence Eddyson Hägg, sjukhuschef i regionen, i ett pressmeddelande.

Kronoberg flaggar för att en drastisk ökning av antalet fall av covid-19 pressar sjukvården.

– Vi har en kraftigt ökande smittspridningen av covid-19 just nu. På 2–3 veckor har vi haft mer än en tredubbling av antalet fall i de grupper som provtas, säger smittskyddsläkare Christian Blomkvist.

Region Kronoberg har tvingats ställa in planerade operationer och tillföra mer resurser till akuten.

– De resurser vi har måste vi använda på klokast möjliga sätt. Vi måste prioritera de svårast sjuka nu, till exempel cancerpatienter och akuta patienter, säger Florence Eddyson Hägg.

Göteborg och Umeå slår larm

Läkare i Göteborg och i Umeå beskriver en liknande situation, rapporterar Aftonbladet.

I Göteborg har RS-viruset fått stor spridning. Trycket på barnsjukvården har ökat och planerad vår har fått ställas in.

Katrin Adrian, överläkare vid barnakuten på Drottning Silvias barnsjukhus, larmar om att rummen med syrgasuttag inte räcker till.

– Det är väldigt många som är sjuka, behöver syrgas och har svårt att orka äta, säger hon till GP.

”Får inte vara naiva”

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening, ser en tydlig fara med en ökad spridning av covid-19.

Även om de flesta covidpatienter skrivs ut relativt snabbt ökar belastningen på sjukvården markant när smittspridningen skenar iväg.

De inlagdas vård kräver stora insatser av en redan hårt pressad personal. Dessutom riskerar personalen att smittas.

Enligt Johan Styrud är flera av de inlagda covidpatienterna unga.

Han skickar en tydlig uppmaning till åldersgruppen.

– Att så många som 14–15 procent av befolkningen över 18 år inte är vaccinerade är inte bra. Bara för att man är ung och pigg får man inte vara naiv. Att så många av dem tvingas läggas in kunde ha undvikits, säger Johan Styrud till SvD.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen