Flaggskeppsbutiken slår igen – Dystert för populär butikskedja

2021 10 18

– Vi har varit tvungna att se på helheten och tagit ett tufft beslut.

Det säger H&M-varumärkets regionchef Filip Ekvall till Dagens Industri i samband med beskedet att den populära klädkedjan H&M nu beslutat att stänga sin stora flaggskeppsbutik på Hamngatan i Stockholm.

Efter mer än 40 år

Butiken har lockat mängder av kunder till H&M i över 40 års tid då den öppnade redan på 1970-talet. Men nu går det inte längre. Allt flera kunder shoppar loss på nätet istället och klädföretagen vill fokusera på att minska kostnaderna och öka vinsterna. Men det är dystert bland personalen.

Berör både kunder och medarbetare

– Det är en butik som spelat väldigt stor roll i H&M:s utveckling under lång tid, och det här berör både kunder och medarbetare, säger Filip Ekvall till DI.

Det var inte länge sedan det framkom att H&M slår igen en rad andra butiker i Kiruna, Umeå, Helsingborg, Kristinehamn, Malmö, Göteborg, Lidingö och Stockholm.

Och nu är det alltså dags för flaggbutiken på Hamngatan i Stockholm City.

Tufft för personalen

DI uppger att personalen nyss fått det tuffa beskedet och H&M framhåller att det handlar om ändrat kundbeteende som blev ännu tydligare under pandemin då fler handlade digital.

Samtidigt betonar H&M att man är redo att öppna nya butiker framöver.

– Butiker är fortfarande otroligt viktiga för oss och vi kommer att fortsätta att öppna dem på rätt platser, sa Dominic Roter vid H&M till Aftonbladet tidigare i år.

ANALYS

Det är svårt att ge så mycket för H&M:s information om att man är beredd att öppna nya butiker – tvärtom går sannolikt stora delar av butiksvärlden allt mer över till shopping online. Många kan även tänkas vara tveksamma till att trängas i butiker vid julruschen då oron för coronaviruset alltjämt finns kvar.

Kanske kommer något trevligare

Fysiska butiker kan mycket väl bli allt ovanligare i framtiden. Förhoppningsvis kommer då något annat som kanske är ännu trevligare att ersätta närmiljön i stadskärnorna i framtiden, till exempel mötesplatser i form av restauranger, kaféer, biografer och platser för såväl pensionärer som barn att umgås och ha trevligt.

Foto: F. De Canne

[yop_poll id="763"]

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen