Bank flaggar för räntesmäll i april

2023 03 15

Detta efter att SCB på onsdagsmorgonen meddelat att inflationstakten i Sverige ökade till 9,4 procent i februari.

Beskedet kom oväntat.

Inflationstakten enligt KPIF, som inte påverkas av räntesatser på bolån, förväntades minska till 9,2 procent i februari.

Trippelhöjning

Den nya inflationssiffran får Danske Bank att agera. 

Banken justerar upp sina ränteprognoser och räknar nu med en trippelhöjning av styrräntan i april.

I den nya prognosen förväntar sig Danske Bank att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, rapporterar Di.

Det innebär att styrräntan hamnar på 4,25 procent i juni.

Pekar ut stort gap

Danske Bank hänvisar till att det finns ett stort gap mellan Riksbankens nuvarande prognos och kärninflationen – en mätning av inflationstakten som exkluderar vissa priskomponenter, såsom mat och energi.

– Gapet mellan Riksbankens prognos och den faktiska kärninflationen steg till ”enorma” 1,3 procentenheter i februari, från 0,6 procentenheter i januari, framhåller Di. 

Danske Banks ekonomer befarar dessutom att prognosfelet kommer att öka ytterligare i mars.

– Riksbanken kommer därför tvingas att avvika från sin senaste räntebaneprognos (som indikerade höjning med 25 eller 50 punkter i april) och leverera en 75-punktershöjning, skriver de i ett kundbrev.  

Den som väntar på en sänkning av styrräntan kommer att behöva hålla ut hela året.

–  Danske-ekonomerna håller fast vid att Riksbanken kommer att börja sänka räntan under första kvartalet av 2024, rapporterar Di.

Följer Handelsbanken

Även Handelsbanken tror på en trippelökning av styrräntan i april och på en höjning med ytterligare 50 punkter i juni.

En rejält uppskruvad prognos.

Banken trodde tidigare på en sista räntehöjning i april på 50 punkter.

– Även om Riksbankens guidning har legat på '25 eller 50 punkter' i april, har de också slagit fast att penningpolitiken kommer att vara databeroende, och just nu har datautfall gjort deras inflationsprognos överspelad och resulterat i ett mer pressande behov av att visa resultat, framhåller Handelsbankens prognoschef Johan Löf enligt sajten Fastighets Nytt.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 20

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen