Flaggar för “allvarligt” Nato-bakslag för Sverige

2023 07 11

Turkiet har gett muntligt grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato.

Recep Tayyip Erdoğan har dessutom gett sitt ord på att det turkiska parlamentet ska ratificera anslutningen så fort som möjligt.

Men det är ett löfte Sverige bör förhålla sig skeptiska till.

Det menar den tidigare utrikesministern Jan Eliasson i en intervju med Expressen.

Kamp mot klockan: "allvarlig fördröjning"

Jan Eliasson menar att både tidpunkten för ratificeringen och frågan om det turkiska EU-medlemskapet måste klargöras.

I synnerhet när det gäller det förstnämnda.

Om ratificeringen inte sker denna vecka går Turkiet på sommarlov och då dröjer det till tidigast september.

Det skulle bli en “allvarlig fördröjning”, menar Jan Eliasson.

– Både av vårt medlemskap och av viktig säkerhetspolitisk planering som måste ske i Nordeuropa med tanke på det pågående kriget i Ukraina, säger han till Expressen.

Inte på ungerska dagordningen

Det återstår även för Ungern att ratificera det svenska medlemskapet innan Sverige blir fullvärdig medlem.

Någonting som skjutits fram otaliga gånger – och även Ungern jobbar nu sista veckan innan det blir sommarsemester.

För närvarande finns ingen ratificering på den ungerska dagordningen, enligt Daily Sabah.

– Han (Jens Stoltenberg, red. anm) noterade att Ungern har gjort klart att de inte kommer att vara de sista att ratificera Stockholms Nato-anbud, framhåller den turkiska tidningen.

Kristersson: "As soon as possible"

Efter gårdagskvällens besked höll statsminister Ulf Kristersson (M) en blixtinkallad presskonferens där han berättade om vad beslutet innebär för svensk del.

– Det har varit en bra dag för Sverige, kommenterade statsministern.

Ulf Kristersson uttrycker ingen oro för att ratificeringen går en kamp mot klockan.

– Jag tar fasta på att Ungern inte kommer att sinka ett svenskt medlemskap. “As soon as possible”, det är vad vi har skakat hand på idag, säger han enligt SVT.

Hyllas internationellt

Ett flertal alliansmedlemmar har under natten hyllat det turkiska beslutet att äntligen godkänna Sveriges ansökan.

– Jag har ofta sagt att Finlands Natomedlemskap inte är komplett utan Sveriges. Nu är vi ett steg närmare att bli kompletta. Med Sverige kommer hela alliansen att bli starkare, framhåller Finlands president Sauli Niinistö på Twitter.

– Vi välkomnar Turkiets åtagande att överföra Sveriges Nato-anslutningsprotokoll till det turkiska parlamentet och samarbetar med parlamentet för att säkerställa ratificering, twittrar USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen