Finska varningen – finns en gräns för tålamodet

2023 01 18

Att Turkiet inte släpper in Sverige och Finland i Nato är välkänt.

Att Ankara dessutom anser att Sverige är den stora bromsklossen är även något som har framkommit under de månadslånga Natoförhandlingarna mellan länderna.

– Finland är inte som Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De hävdar alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i slutet av september.

Aktivistgruppen Rojavakommittéerna aktion med den upp och nedvända Erdogandockan utanför Stockholms stadshus har dessutom inte stärkt Sverige och Turkiets relation.

Efter aktionen svarade Ankara med att ställa in talmannen Andreas Norléns planerade besök i landet.

”Finns en gräns”

Matti Pesu, forskare på det finska Utrikespolitiska institutet, betonar att Finlands prioritet är att gå med i Nato samtidigt som Sverige.

– Om tålamod är behövligt så får det vara så. Det är en så pass viktig fråga, säger han till SvD.

Samtidigt påpekar forskaren att det finns en gräns för det finska tålamodet. Det kan uppstå ett scenario där Finland känner sig tvungna att ansluta till Nato utan sin nordiska granne.

–  I en situation där Turkiet skulle gå med på Finland men inte Sverige, eller att det skulle ta månader eller till och med år för Sverige att komma in, så är det inte omöjligt att Finland tar det steget, säger Matti Pesu till tidningen.

Utesluter ingenting

Matti Pesu får medhåll av sin forskarkollega Charly Salonius-Pasternak.

Pasternak utesluter inte att Finland kan gå med i försvarsalliansen utan Sverige.

– Jag tror att solidariteten med Sverige är ganska grundmurad. Samtidigt har min position varit att det kanske inte skulle vara politiskt smart att säga att vi absolut inte skulle göra det, säger han till SvD.

”Yttersta vikt”

Under gårdagen fick Finlands statsminister Sanna Marin svara på frågor om den svensk-finska Natoansökan under sitt besök på Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz.

– Från vårt perspektiv, också för Nato, är det av yttersta vikt att vi ansöker om medlemskap i alliansen tillsammans och att alla länder också behandlar våra ansökningar samtidigt. Så det borde inte vara ett problem och vi hoppas att vi blir en del av Nato tillsammans, sa statsministern enligt Svenska Yle.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

2025 03 24

Transportstyrelsen tar bort ett tidigare obligatoriskt krav i bilbesiktningen.

För sju år sedan infördes nödlarmet eCall, som automatiskt kontaktar larmcentralen vid en olycka, på nya bilar.

Då införde även Transportstyrelsen kravet att funktionen ska kontrolleras vid besiktningen.

Nu slopas samma krav, rapporterar SR.

Bakgrunden är nedstängningen av 2G- och 3G-nätet senare i år, som omfattar flera bilar med säkerhetssystemet.

Ändringen möts av stenhård kritik från Riksförbundet M Sverige.

– Det här är ju en säkerhetsfunktion. Det här är ett avsteg som man tagit för att en del biltillverkare inte tar frågan på tillräckligt allvar och struntat i att hitta en lösning, så då hjälper Transportstyrelsen dem, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, till radion.

"Kommer undan"

Enligt en rapport från Trafikanalys kan uppemot 800 000 personbilar och lätta lastbilar påverkas av nedsläckningen av de gamla mobilnäten.

Situationen är allvarlig, understryker M Sverige som menar att det slopade kravet innebär att biltillverkare som struntat i att lösa problemet kan “komma undan”.

Transportstyrelsen menar dock att kravet tagits bort för bilisternas skull. Och det är möjligt att det kommer att återinföras så småningom.

– Kommissionen jobbar med ett förslag om ett nytt besiktningspaket. Där finns förslag om att göra en mer utvecklad kontroll av elektroniska system, där även eCall skulle kontrolleras, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen, till SR.

"Får inte komma i kläm"

M Sverige har tidigare flaggat för övergången då mobilnäten släcks.

En del bilmodeller går automatiskt över till 4G och vissa av de nyare bilarna är inte ens kompatibla med det gamla nätet, men flera saknar också helt teknik för att kommunicera över 4G-

Det poängterade förbundet för ett år sedan när frågan först uppmärksammades.

– Det är viktigt att enskilda bilägare inte kommer i kläm. Transportstyrelsen måste kräva av biltillverkarna att bilarna uppfyller gällande trafiksäkerhetskrav, nollvisionen medger inget annat, sade Carl-Erik Stjernvall i ett uttalande då.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen