Finska varningen – finns en gräns för tålamodet

2023 01 18

Att Turkiet inte släpper in Sverige och Finland i Nato är välkänt.

Att Ankara dessutom anser att Sverige är den stora bromsklossen är även något som har framkommit under de månadslånga Natoförhandlingarna mellan länderna.

– Finland är inte som Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De hävdar alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i slutet av september.

Aktivistgruppen Rojavakommittéerna aktion med den upp och nedvända Erdogandockan utanför Stockholms stadshus har dessutom inte stärkt Sverige och Turkiets relation.

Efter aktionen svarade Ankara med att ställa in talmannen Andreas Norléns planerade besök i landet.

”Finns en gräns”

Matti Pesu, forskare på det finska Utrikespolitiska institutet, betonar att Finlands prioritet är att gå med i Nato samtidigt som Sverige.

– Om tålamod är behövligt så får det vara så. Det är en så pass viktig fråga, säger han till SvD.

Samtidigt påpekar forskaren att det finns en gräns för det finska tålamodet. Det kan uppstå ett scenario där Finland känner sig tvungna att ansluta till Nato utan sin nordiska granne.

– I en situation där Turkiet skulle gå med på Finland men inte Sverige, eller att det skulle ta månader eller till och med år för Sverige att komma in, så är det inte omöjligt att Finland tar det steget, säger Matti Pesu till tidningen.

Utesluter ingenting

Matti Pesu får medhåll av sin forskarkollega Charly Salonius-Pasternak.

Pasternak utesluter inte att Finland kan gå med i försvarsalliansen utan Sverige.

– Jag tror att solidariteten med Sverige är ganska grundmurad. Samtidigt har min position varit att det kanske inte skulle vara politiskt smart att säga att vi absolut inte skulle göra det, säger han till SvD.

”Yttersta vikt”

Under gårdagen fick Finlands statsminister Sanna Marin svara på frågor om den svensk-finska Natoansökan under sitt besök på Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz.

– Från vårt perspektiv, också för Nato, är det av yttersta vikt att vi ansöker om medlemskap i alliansen tillsammans och att alla länder också behandlar våra ansökningar samtidigt. Så det borde inte vara ett problem och vi hoppas att vi blir en del av Nato tillsammans, sa statsministern enligt Svenska Yle.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)