Finska varningen – finns en gräns för tålamodet

2023 01 18

Att Turkiet inte släpper in Sverige och Finland i Nato är välkänt.

Att Ankara dessutom anser att Sverige är den stora bromsklossen är även något som har framkommit under de månadslånga Natoförhandlingarna mellan länderna.

– Finland är inte som Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De hävdar alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i slutet av september.

Aktivistgruppen Rojavakommittéerna aktion med den upp och nedvända Erdogandockan utanför Stockholms stadshus har dessutom inte stärkt Sverige och Turkiets relation.

Efter aktionen svarade Ankara med att ställa in talmannen Andreas Norléns planerade besök i landet.

”Finns en gräns”

Matti Pesu, forskare på det finska Utrikespolitiska institutet, betonar att Finlands prioritet är att gå med i Nato samtidigt som Sverige.

– Om tålamod är behövligt så får det vara så. Det är en så pass viktig fråga, säger han till SvD.

Samtidigt påpekar forskaren att det finns en gräns för det finska tålamodet. Det kan uppstå ett scenario där Finland känner sig tvungna att ansluta till Nato utan sin nordiska granne.

– I en situation där Turkiet skulle gå med på Finland men inte Sverige, eller att det skulle ta månader eller till och med år för Sverige att komma in, så är det inte omöjligt att Finland tar det steget, säger Matti Pesu till tidningen.

Utesluter ingenting

Matti Pesu får medhåll av sin forskarkollega Charly Salonius-Pasternak.

Pasternak utesluter inte att Finland kan gå med i försvarsalliansen utan Sverige.

– Jag tror att solidariteten med Sverige är ganska grundmurad. Samtidigt har min position varit att det kanske inte skulle vara politiskt smart att säga att vi absolut inte skulle göra det, säger han till SvD.

”Yttersta vikt”

Under gårdagen fick Finlands statsminister Sanna Marin svara på frågor om den svensk-finska Natoansökan under sitt besök på Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz.

– Från vårt perspektiv, också för Nato, är det av yttersta vikt att vi ansöker om medlemskap i alliansen tillsammans och att alla länder också behandlar våra ansökningar samtidigt. Så det borde inte vara ett problem och vi hoppas att vi blir en del av Nato tillsammans, sa statsministern enligt Svenska Yle.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen