Finska varningen – finns en gräns för tålamodet

2023 01 18

Att Turkiet inte släpper in Sverige och Finland i Nato är välkänt.

Att Ankara dessutom anser att Sverige är den stora bromsklossen är även något som har framkommit under de månadslånga Natoförhandlingarna mellan länderna.

– Finland är inte som Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De hävdar alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i slutet av september.

Aktivistgruppen Rojavakommittéerna aktion med den upp och nedvända Erdogandockan utanför Stockholms stadshus har dessutom inte stärkt Sverige och Turkiets relation.

Efter aktionen svarade Ankara med att ställa in talmannen Andreas Norléns planerade besök i landet.

”Finns en gräns”

Matti Pesu, forskare på det finska Utrikespolitiska institutet, betonar att Finlands prioritet är att gå med i Nato samtidigt som Sverige.

– Om tålamod är behövligt så får det vara så. Det är en så pass viktig fråga, säger han till SvD.

Samtidigt påpekar forskaren att det finns en gräns för det finska tålamodet. Det kan uppstå ett scenario där Finland känner sig tvungna att ansluta till Nato utan sin nordiska granne.

–  I en situation där Turkiet skulle gå med på Finland men inte Sverige, eller att det skulle ta månader eller till och med år för Sverige att komma in, så är det inte omöjligt att Finland tar det steget, säger Matti Pesu till tidningen.

Utesluter ingenting

Matti Pesu får medhåll av sin forskarkollega Charly Salonius-Pasternak.

Pasternak utesluter inte att Finland kan gå med i försvarsalliansen utan Sverige.

– Jag tror att solidariteten med Sverige är ganska grundmurad. Samtidigt har min position varit att det kanske inte skulle vara politiskt smart att säga att vi absolut inte skulle göra det, säger han till SvD.

”Yttersta vikt”

Under gårdagen fick Finlands statsminister Sanna Marin svara på frågor om den svensk-finska Natoansökan under sitt besök på Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz.

– Från vårt perspektiv, också för Nato, är det av yttersta vikt att vi ansöker om medlemskap i alliansen tillsammans och att alla länder också behandlar våra ansökningar samtidigt. Så det borde inte vara ett problem och vi hoppas att vi blir en del av Nato tillsammans, sa statsministern enligt Svenska Yle.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen