Finska varningen – finns en gräns för tålamodet

2023 01 18

Att Turkiet inte släpper in Sverige och Finland i Nato är välkänt.

Att Ankara dessutom anser att Sverige är den stora bromsklossen är även något som har framkommit under de månadslånga Natoförhandlingarna mellan länderna.

– Finland är inte som Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De hävdar alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i slutet av september.

Aktivistgruppen Rojavakommittéerna aktion med den upp och nedvända Erdogandockan utanför Stockholms stadshus har dessutom inte stärkt Sverige och Turkiets relation.

Efter aktionen svarade Ankara med att ställa in talmannen Andreas Norléns planerade besök i landet.

”Finns en gräns”

Matti Pesu, forskare på det finska Utrikespolitiska institutet, betonar att Finlands prioritet är att gå med i Nato samtidigt som Sverige.

– Om tålamod är behövligt så får det vara så. Det är en så pass viktig fråga, säger han till SvD.

Samtidigt påpekar forskaren att det finns en gräns för det finska tålamodet. Det kan uppstå ett scenario där Finland känner sig tvungna att ansluta till Nato utan sin nordiska granne.

–  I en situation där Turkiet skulle gå med på Finland men inte Sverige, eller att det skulle ta månader eller till och med år för Sverige att komma in, så är det inte omöjligt att Finland tar det steget, säger Matti Pesu till tidningen.

Utesluter ingenting

Matti Pesu får medhåll av sin forskarkollega Charly Salonius-Pasternak.

Pasternak utesluter inte att Finland kan gå med i försvarsalliansen utan Sverige.

Jag tror att solidariteten med Sverige är ganska grundmurad. Samtidigt har min position varit att det kanske inte skulle vara politiskt smart att säga att vi absolut inte skulle göra det, säger han till SvD.

”Yttersta vikt”

Under gårdagen fick Finlands statsminister Sanna Marin svara på frågor om den svensk-finska Natoansökan under sitt besök på Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz.

– Från vårt perspektiv, också för Nato, är det av yttersta vikt att vi ansöker om medlemskap i alliansen tillsammans och att alla länder också behandlar våra ansökningar samtidigt. Så det borde inte vara ett problem och vi hoppas att vi blir en del av Nato tillsammans, sa statsministern enligt Svenska Yle.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen