Finska rädslan – riskerar att bli som Sverige

2024 04 06

I Finland finns det en rädsla över att landet är på väg att utvecklas i samma riktning som Sverige.

Den finska oron handlar om att ungdomsbrottsligheten har ökat på senare år.

Gatugäng förekommer i högre utsträckning än tidigare.

I Helsingfors tros 10 procent av ungdomar ha koppling till någon typ av gäng.

Det är dock Stockholm som har den högsta ungdomskriminaliteten i Norden – där är siffran 16 procent, enligt ny forskning vid Helsingfors universitet.

– Sverige har blivit en större spelplan för den organiserade brottsligheten. Vi ser att svenska kriminella gäng just nu försöker etablera sina nätverk även i de andra nordiska länderna, säger den finska kriminologen Markus Kaakinen till SVT:s ”Inblick”.

Oro för spridning

Det finns alltså en rädsla för att de svenska problemen med gängkriminalitet ska sprida sig till de andra nordiska länderna, däribland Finland, i allt högre utsträckning.

Hittills har Finland varit relativt förskonade när det gäller grov ungdomsbrottslighet.

– Om man tänker på till exempel dödligt våld så känner vi inte till ett enda gängrelaterat mord eller dråp i Finland, säger polisen Marko Forss.

Ungdomsbrottsligheten ökar dock i landet, som nu försöker agera för att bromsa utvecklingen.

Ungdomskriminaliteten ökar

Studien vid Helsingfors universitet är ett samarbete mellan forskare i hela Norden.

Finland har alltså hittills inte haft några gängrelaterade mord eller dråp, men ungdomskriminaliteten ökar kraftigt.

Antalet personer under 15 år som misstänks för brott som exempelvis misshandel och rån har tredubblats sedan 2015, rapporterar kanalen.

Vissa gängrelaterade brott har också kommit in över gränsen direkt från Sverige. Till exempel en knarksmugglingshärva med kopplingar till nätverket Dödspatrullen som avslöjades förra året.

Läget under kontroll

Helsingforspolisen har nu en särskild grupp som jobbar med ungdomsgäng, vilket Svenska Yle tidigare har rapporterat om.

Läget är än så länge under kontroll, menar polisen.

– Jag skulle säga att läget i huvudstadsregionen är stabilt. Med det menar jag inte att det inte skulle ske brott, den gängkriminalitet vi för några år sedan rapporterade om har kommit för att stanna, säger Marko Forss till Yle.

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen