Finska rädslan – riskerar att bli som Sverige

2024 04 06

I Finland finns det en rädsla över att landet är på väg att utvecklas i samma riktning som Sverige.

Den finska oron handlar om att ungdomsbrottsligheten har ökat på senare år.

Gatugäng förekommer i högre utsträckning än tidigare.

I Helsingfors tros 10 procent av ungdomar ha koppling till någon typ av gäng.

Det är dock Stockholm som har den högsta ungdomskriminaliteten i Norden – där är siffran 16 procent, enligt ny forskning vid Helsingfors universitet.

– Sverige har blivit en större spelplan för den organiserade brottsligheten. Vi ser att svenska kriminella gäng just nu försöker etablera sina nätverk även i de andra nordiska länderna, säger den finska kriminologen Markus Kaakinen till SVT:s ”Inblick”.

Oro för spridning

Det finns alltså en rädsla för att de svenska problemen med gängkriminalitet ska sprida sig till de andra nordiska länderna, däribland Finland, i allt högre utsträckning.

Hittills har Finland varit relativt förskonade när det gäller grov ungdomsbrottslighet.

– Om man tänker på till exempel dödligt våld så känner vi inte till ett enda gängrelaterat mord eller dråp i Finland, säger polisen Marko Forss.

Ungdomsbrottsligheten ökar dock i landet, som nu försöker agera för att bromsa utvecklingen.

Ungdomskriminaliteten ökar

Studien vid Helsingfors universitet är ett samarbete mellan forskare i hela Norden.

Finland har alltså hittills inte haft några gängrelaterade mord eller dråp, men ungdomskriminaliteten ökar kraftigt.

Antalet personer under 15 år som misstänks för brott som exempelvis misshandel och rån har tredubblats sedan 2015, rapporterar kanalen.

Vissa gängrelaterade brott har också kommit in över gränsen direkt från Sverige. Till exempel en knarksmugglingshärva med kopplingar till nätverket Dödspatrullen som avslöjades förra året.

Läget under kontroll

Helsingforspolisen har nu en särskild grupp som jobbar med ungdomsgäng, vilket Svenska Yle tidigare har rapporterat om.

Läget är än så länge under kontroll, menar polisen.

– Jag skulle säga att läget i huvudstadsregionen är stabilt. Med det menar jag inte att det inte skulle ske brott, den gängkriminalitet vi för några år sedan rapporterade om har kommit för att stanna, säger Marko Forss till Yle.

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen