Finska rädslan – riskerar att bli som Sverige

2024 04 06

I Finland finns det en rädsla över att landet är på väg att utvecklas i samma riktning som Sverige.

Den finska oron handlar om att ungdomsbrottsligheten har ökat på senare år.

Gatugäng förekommer i högre utsträckning än tidigare.

I Helsingfors tros 10 procent av ungdomar ha koppling till någon typ av gäng.

Det är dock Stockholm som har den högsta ungdomskriminaliteten i Norden – där är siffran 16 procent, enligt ny forskning vid Helsingfors universitet.

– Sverige har blivit en större spelplan för den organiserade brottsligheten. Vi ser att svenska kriminella gäng just nu försöker etablera sina nätverk även i de andra nordiska länderna, säger den finska kriminologen Markus Kaakinen till SVT:s ”Inblick”.

Oro för spridning

Det finns alltså en rädsla för att de svenska problemen med gängkriminalitet ska sprida sig till de andra nordiska länderna, däribland Finland, i allt högre utsträckning.

Hittills har Finland varit relativt förskonade när det gäller grov ungdomsbrottslighet.

– Om man tänker på till exempel dödligt våld så känner vi inte till ett enda gängrelaterat mord eller dråp i Finland, säger polisen Marko Forss.

Ungdomsbrottsligheten ökar dock i landet, som nu försöker agera för att bromsa utvecklingen.

Ungdomskriminaliteten ökar

Studien vid Helsingfors universitet är ett samarbete mellan forskare i hela Norden.

Finland har alltså hittills inte haft några gängrelaterade mord eller dråp, men ungdomskriminaliteten ökar kraftigt.

Antalet personer under 15 år som misstänks för brott som exempelvis misshandel och rån har tredubblats sedan 2015, rapporterar kanalen.

Vissa gängrelaterade brott har också kommit in över gränsen direkt från Sverige. Till exempel en knarksmugglingshärva med kopplingar till nätverket Dödspatrullen som avslöjades förra året.

Läget under kontroll

Helsingforspolisen har nu en särskild grupp som jobbar med ungdomsgäng, vilket Svenska Yle tidigare har rapporterat om.

Läget är än så länge under kontroll, menar polisen.

– Jag skulle säga att läget i huvudstadsregionen är stabilt. Med det menar jag inte att det inte skulle ske brott, den gängkriminalitet vi för några år sedan rapporterade om har kommit för att stanna, säger Marko Forss till Yle.

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen