Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har väst försett Ukraina med stora mängder vapen och andra resurser.

Men det finns en stor risk att västs stöd kommer att minska framöver.

Det menar Finlands tidigare president Sauli Niinistö, som nu jobbar med en rapport om stödet till Ukraina, rapporterar Svenska Yle.

Minskad möjlighet att hjälpa

Natos besked har hittills varit att man stödjer Ukraina så länge det behövs.

Men i nuläget ser det ut som att stödet inte varar för evigt, enligt den finske ex-presidenten.

Viljan att stödja Ukraina finns.

Men västs möjligheter att stödja landet minskar nu på grund av begränsade resurser, säger han, enligt kanalen.

– Väst var inte särskilt väl förberett, säger Sauli Niinistö.

Brist på vapen

Den finske ex-presidenten menar att väst inte har tillräckligt med vapen för att kunna stödja Ukraina hur mycket och hur länge som helst.

Efter Kalla krigets slut har man inte producerat lika stora mängder vapen som man gjorde tidigare, vilket man nu märker av.

Sauli Niinistö framhåller dock att västvärlden hittills har gjort väldigt mycket för Ukraina.

– Västs stöd har trots allt varit massivt, säger Niinistö, enligt kanalen.

USA-val kan bli problem

Men trots stödet som Ukraina hittills har fått från väst är läget fortsatt svårt för landet, och Ryssland fortsätter att ta små segrar, om än till ett högt pris.

Vad som händer efter det amerikanska presidentvalet återstår också att se.

Donald Trump har vid flera tillfällen uttalat sig kritiskt om det stora stöd Biden-regeringen har gett Ukraina.

Om Trump blir vald till president och väljer att minska stödet till Ukraina så kan landet hamna i ett väldigt svårt läge.

Samtidigt så gör vissa uppgifter gällande att Ryssland producerar mer vapen än vad de använder, enligt kanalen.

– Det är möjligen så. Det är ett tydligt tecken på att Ryssland nu fokuserar på att öka sin militära makt, säger Sauli Niinistö, enligt Svenska Yle.

Sauli Niinistö jobbar just nu med en rapport om bland annat EU:s krisberedskap och om stödet till Ukraina, uppger kanalen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Det handlar om Serbien, som har goda relationer med Ryssland.

Trots att Serbien formellt är ett EU-kandidatland sedan 2012 har landet vägrat att delta i EU:s sanktioner mot Ryssland.

Serbien har även fortsatt att importera stora mängder gas från Ryssland.

Nu kan dock beroendeställningen till den ryska diktaturen slå tillbaka mot landet på Balkanhalvön.

Serbiens nationalkonservativa president Aleksandar Vučić varnar för att USA planerar att införa sanktioner mot landets enda gasbolag, Petroleum Industry of Serbia (NIS).

Enligt presidenten kommer USA införa sanktioner de kommande dagarna på grund av gasleverantörens ryska ägare. NIS är majoritetsägt av ryska Gazprom Neft och dess moderbolag Gazprom.

NIS kontrollerar två gasledningarna som transporterar gas från Ryssland till hushåll och industrier i Serbien.

Diskussioner med Ryssland

President Vučić fruktar USA:s nya besked.

Om sanktionerna införs vore det ett hårt slag mot Serbien, som är starkt beroende av rysk gas och för närvarande förhandlar om ett nytt importavtal med Moskva. Det nuvarande avtalet upphör att gälla i mars 2025.

– Britterna kommer troligtvis också ansluta sig till sanktionerna. Det här är en mycket svår nyhet för oss, säger presidenten i ett tv-uttalande.

Nu öppnar Vučić för att Rysslands ägarandel i NIS kan minska.

– Vi måste avvakta ett slutgiltigt besked. Diskussioner med Ryssland ligger framför oss. Vi får se om ägandet kan minskas till under 50 procent så att vi kan köpa en del av det.

I dag äger Gazprom Neft 50 procent av NIS. Moderbolaget Gazprom äger i sin tur 6,15 procent och den serbiska staten innehar 29,9 procent, enligt NIS hemsida. 

Foto: Official White House Photo by Cameron Smith

Text: Redaktionen

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

1. Katten får gott om träning
2. Det hjälper kattens mentala hälsa
3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
4. Naturen är en stor kattlåda
5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen