Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har väst försett Ukraina med stora mängder vapen och andra resurser.

Men det finns en stor risk att västs stöd kommer att minska framöver.

Det menar Finlands tidigare president Sauli Niinistö, som nu jobbar med en rapport om stödet till Ukraina, rapporterar Svenska Yle.

Minskad möjlighet att hjälpa

Natos besked har hittills varit att man stödjer Ukraina så länge det behövs.

Men i nuläget ser det ut som att stödet inte varar för evigt, enligt den finske ex-presidenten.

Viljan att stödja Ukraina finns.

Men västs möjligheter att stödja landet minskar nu på grund av begränsade resurser, säger han, enligt kanalen.

– Väst var inte särskilt väl förberett, säger Sauli Niinistö.

Brist på vapen

Den finske ex-presidenten menar att väst inte har tillräckligt med vapen för att kunna stödja Ukraina hur mycket och hur länge som helst.

Efter Kalla krigets slut har man inte producerat lika stora mängder vapen som man gjorde tidigare, vilket man nu märker av.

Sauli Niinistö framhåller dock att västvärlden hittills har gjort väldigt mycket för Ukraina.

– Västs stöd har trots allt varit massivt, säger Niinistö, enligt kanalen.

USA-val kan bli problem

Men trots stödet som Ukraina hittills har fått från väst är läget fortsatt svårt för landet, och Ryssland fortsätter att ta små segrar, om än till ett högt pris.

Vad som händer efter det amerikanska presidentvalet återstår också att se.

Donald Trump har vid flera tillfällen uttalat sig kritiskt om det stora stöd Biden-regeringen har gett Ukraina.

Om Trump blir vald till president och väljer att minska stödet till Ukraina så kan landet hamna i ett väldigt svårt läge.

Samtidigt så gör vissa uppgifter gällande att Ryssland producerar mer vapen än vad de använder, enligt kanalen.

– Det är möjligen så. Det är ett tydligt tecken på att Ryssland nu fokuserar på att öka sin militära makt, säger Sauli Niinistö, enligt Svenska Yle.

Sauli Niinistö jobbar just nu med en rapport om bland annat EU:s krisberedskap och om stödet till Ukraina, uppger kanalen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer från den ryska ambassaden i USA.

– Vi har trovärdig information om att Ukraina, med stöd från väst, planerar att iscensätta en serie anti-ryska provokationer som involverar användning av kemiska vapen i den särskilda militära operationszonen, framhåller ambassaden i ett uttalande enligt Newsweek.

Vidare hävdar ryssarna att Ukraina och Nato kommer beskylla ryska styrkor för attacken.

– Kyivregimen och dess allierade förbereder att plantera bevis för att anklaga Ryssland för kränkningar av CWC [konventionen mot kemiska vapen].

Den ryska ambassaden presenterar inga bevis för sitt påstående.

Ryssland har brutit mot konventionen

Det internationella förbudet mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen trädde i kraft 1997.

Under kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen anklagats för att brutit mot konventionen mot kemiska vapen.

Enligt det amerikanska utrikesdepartementet har ryska styrkor använt ämnet klorpikrin under strider i Ukraina.

– Det handlar inte om någon isolerad händelse att dylika kemikalier har varit i bruk. Bakom det ligger troligtvis ryska försök att driva ukrainska styrkor ur positioner där de förskansat sig, framhöll departementet i ett uttalande i maj, enligt Yle.  

Ukraina uppger att man registrerat över 4 000 fall där ryska trupper använt kemiska stridsmedel. Vidare uppger Ukrainas militärledning att cirka 2 000 ukrainska soldater har vårdats för skador som orsakats av kemiska vapen.

”Pekar entydigt på att Ryssland använt den typen av substanser”

Militäranalytikern och före detta överstelöjtnanten Jörgen Elfving bedömer att det är högst sannolikt att ryssarna har använt kemiska stridsmedel.

– De uppgifter jag har sett pekar entydigt på att Ryssland använt den typen av substanser, säger han till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen