Finsk forskare ryter ifrån: ”Tur att svenskarna inte förstår finska”

2023 02 22

Många finländare förstår inte det svenska perspektivet i den svensk-finska Natoprocessen.

Det anser Johan Strang, professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Han är kritisk till att många finländare verkar oförstående till det svenska perspektivet i samtalen med Turkiet.

–  Det är tur att svenskarna inte förstår finska. Men jag tycker att vi borde odla lite mer förståelse för Sverige och att det faktiskt handlar om fundamentala rättsstatsprinciper om att inte utlämna folk, säger Johan Strang till Svenska Yle.

Professorn syftar på de turkiska kraven på Sverige.

Ankara kräver bland annat att Sverige ska utlämna flera personer som Turkiet betraktar som terrorister.

Hårdare krav på Sverige  

Johan Strang menar att Turkiet överlag har betydligt hårdare krav på Sverige än på Finland.

– Vi måste göra en insats för att förstå Sverige. Jag är trött på dissandet, säger han till Svenska Yle.

Majoritet vill gå med utan Sverige

Enligt en undersökning från  finska opinionsinstitutet Taloustutkimus skulle en majoritet av den finska befolkningen acceptera att Finland går med i Nato utan Sverige.

Över hälften av finländarna, 53 procent, anser att ett genomförande av Finlands Natomedlemskap inte får bromsas av att Sverige inte godkänns.

28 procent anser att Finland och Sverige ska gå med i Nato samtidigt. 19 procent vill inte svara på frågan.

1 021 personer över hela Finland deltog i opinionsundersökningen.

– Sveriges sak är inte vår, sa undersökningens ansvarige Juho Rahkonen efter att resultatet av mätningen publicerats.                    

Öppnar för samtal

Efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad har den svenska regeringens Natoförhandlingar med Turkiet lagts på is.

Under tisdagskvällen öppnade dock Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu för att återuppta samtalen.

– Den har alltid varit bra i grunden. Det är en temporär grej nu, om Natoprocessen, som förr eller senare förhoppningsvis och helt säkert kommer att lösa sig. Det handlar om att leverera. Vi har aldrig tvivlat på Sverige, sa han till DN.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen