Finsk forskare ryter ifrån: ”Tur att svenskarna inte förstår finska”

2023 02 22

Många finländare förstår inte det svenska perspektivet i den svensk-finska Natoprocessen.

Det anser Johan Strang, professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Han är kritisk till att många finländare verkar oförstående till det svenska perspektivet i samtalen med Turkiet.

–  Det är tur att svenskarna inte förstår finska. Men jag tycker att vi borde odla lite mer förståelse för Sverige och att det faktiskt handlar om fundamentala rättsstatsprinciper om att inte utlämna folk, säger Johan Strang till Svenska Yle.

Professorn syftar på de turkiska kraven på Sverige.

Ankara kräver bland annat att Sverige ska utlämna flera personer som Turkiet betraktar som terrorister.

Hårdare krav på Sverige  

Johan Strang menar att Turkiet överlag har betydligt hårdare krav på Sverige än på Finland.

– Vi måste göra en insats för att förstå Sverige. Jag är trött på dissandet, säger han till Svenska Yle.

Majoritet vill gå med utan Sverige

Enligt en undersökning från  finska opinionsinstitutet Taloustutkimus skulle en majoritet av den finska befolkningen acceptera att Finland går med i Nato utan Sverige.

Över hälften av finländarna, 53 procent, anser att ett genomförande av Finlands Natomedlemskap inte får bromsas av att Sverige inte godkänns.

28 procent anser att Finland och Sverige ska gå med i Nato samtidigt. 19 procent vill inte svara på frågan.

1 021 personer över hela Finland deltog i opinionsundersökningen.

– Sveriges sak är inte vår, sa undersökningens ansvarige Juho Rahkonen efter att resultatet av mätningen publicerats.                    

Öppnar för samtal

Efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad har den svenska regeringens Natoförhandlingar med Turkiet lagts på is.

Under tisdagskvällen öppnade dock Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu för att återuppta samtalen.

– Den har alltid varit bra i grunden. Det är en temporär grej nu, om Natoprocessen, som förr eller senare förhoppningsvis och helt säkert kommer att lösa sig. Det handlar om att leverera. Vi har aldrig tvivlat på Sverige, sa han till DN.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen