Finlands besked om Nato

2022 03 12

Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap.

Det säger Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen, rapporterar Svenska Yle.

Beskedet kommer efter att Kaikkonen träffat sin amerikanske kollega Lloyd Austin i Washington.

Nato har andra bekymmer

Landets försvarsminister framhäver att Natos främsta bekymmer är att se över hur läget i Ukraina kan lugnas ner.

Samtidigt har Finlands president Sauli Niinistö under torsdagsmorgonen träffat samtliga partiledare. Efter mötet konstaterade presidenten att det är viktigt att varken förhasta eller jobba för långsamt med Natofrågan.

Utreda fördelar och nackdelar

– För mig är det centralt att partiledarna vill analytiskt och noggrant utreda fördelar och nackdelar med en Nato-ansökan, konstaterade presidenten.

På presskonferensen varnade även Niinistö för att fel åtgärder kan leda till att säkerhetssituationen i Ukraina eskalerar.

–  Vi har i ena vågskålen kallt dödande och i den andra vågskålen riskerna för eskalering, säger han, enligt Svenska Yle.

Sveriges besked

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har i likhet med Finlands president varnat för att fel säkerhetsbeslut kan försämra Europas säkerhet. Hon talade direkt om en svensk Natoansökan.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

Uttalandet fick stor uppmärksamhet internationellt och väckte stor förvåning i grannlandet Finland, erfar DN. Från finländsk håll finns det en oro att Magdalena Anderssons slutsats kan skapa oro och splittring i landet gällande Natofrågan.

Stärker försvaret

Sveriges försvarsanslag ökas till två procent av BNP. Det beskedet gav regeringen under en pressträff på torsdagsmorgonen. Om förslaget röstas igenom innebär det att Sverige når Nato-standarden – det vill säga att två procent av BNP tillägnas försvarsbudgeten.

Så ska det finansieras

Regeringen föreslår att den nya satsningen finansierar med en ny skatt.

– Vid tidigare tillfällen när svenskt försvar har byggts ut väldigt kraftigt har man infört olika typer av värnskatter för att finansiera detta, säger finansminister Mikael Damberg (S), enligt SvD och utvecklar sitt resonemang:

– Jag kallar det just nu för en ”beredskapsskatt” därför att det har varit så mycket diskussioner kring värnskatten så jag vill inte låsa någons tanke. Nu är det viktigt att man mellan partierna funderar på hur försvarsinriktningen blir robust och stabil.

Foto: Jon Norppa  Republikens presidents kansli

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen