Finlands besked om Nato

2022 03 12

Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap.

Det säger Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen, rapporterar Svenska Yle.

Beskedet kommer efter att Kaikkonen träffat sin amerikanske kollega Lloyd Austin i Washington.

Nato har andra bekymmer

Landets försvarsminister framhäver att Natos främsta bekymmer är att se över hur läget i Ukraina kan lugnas ner.

Samtidigt har Finlands president Sauli Niinistö under torsdagsmorgonen träffat samtliga partiledare. Efter mötet konstaterade presidenten att det är viktigt att varken förhasta eller jobba för långsamt med Natofrågan.

Utreda fördelar och nackdelar

– För mig är det centralt att partiledarna vill analytiskt och noggrant utreda fördelar och nackdelar med en Nato-ansökan, konstaterade presidenten.

På presskonferensen varnade även Niinistö för att fel åtgärder kan leda till att säkerhetssituationen i Ukraina eskalerar.

–  Vi har i ena vågskålen kallt dödande och i den andra vågskålen riskerna för eskalering, säger han, enligt Svenska Yle.

Sveriges besked

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) har i likhet med Finlands president varnat för att fel säkerhetsbeslut kan försämra Europas säkerhet. Hon talade direkt om en svensk Natoansökan.

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sade statsministern vid en pressträff på tisdagen.

Uttalandet fick stor uppmärksamhet internationellt och väckte stor förvåning i grannlandet Finland, erfar DN. Från finländsk håll finns det en oro att Magdalena Anderssons slutsats kan skapa oro och splittring i landet gällande Natofrågan.

Stärker försvaret

Sveriges försvarsanslag ökas till två procent av BNP. Det beskedet gav regeringen under en pressträff på torsdagsmorgonen. Om förslaget röstas igenom innebär det att Sverige når Nato-standarden – det vill säga att två procent av BNP tillägnas försvarsbudgeten.

Så ska det finansieras

Regeringen föreslår att den nya satsningen finansierar med en ny skatt.

– Vid tidigare tillfällen när svenskt försvar har byggts ut väldigt kraftigt har man infört olika typer av värnskatter för att finansiera detta, säger finansminister Mikael Damberg (S), enligt SvD och utvecklar sitt resonemang:

– Jag kallar det just nu för en ”beredskapsskatt” därför att det har varit så mycket diskussioner kring värnskatten så jag vill inte låsa någons tanke. Nu är det viktigt att man mellan partierna funderar på hur försvarsinriktningen blir robust och stabil.

Foto: Jon Norppa  Republikens presidents kansli

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen