Finländare häktade – tros ha lurat Ukraina

2024 03 19

Två finländare utreds av Centralkriminalpolisen i Finland och ukrainska myndigheter.

Kriget i Ukraina innebär fortsatt kraftiga strider mellan ukrainska och ryska styrkor.

Det ukrainska samarbetet med västvärlden är kritiskt för truppernas förmåga att försvara sig.

Nu har två finländare som varit i kontakt med Ukrainas försvarsdepartement häktats misstänkta för grov förskingring.

Det rapporterar Svenska Yle.

Två miljoner euro

Finländarna tros ha lurat sina ukrainska samarbetspartners genom sitt företag.

Företaget hade tagit emot pengar från Ukraina för att köpa skyddsutrustning till ett krigsområde.

Nu misstänker man att personerna har använt pengarna till andra ändamål, och lurat den ukrainska armén på minst två miljoner euro, drygt 22 miljoner svenska kronor.

Skulder och finansiering

Företaget skulle leverera bland annat skyddsvästar, men bara hälften av det begärda antalet kom fram till den ukrainska staten.

– Enligt förundersökningen använde den finländska företagaren en del av pengarna för att betala av sina skulder och för att finansiera sitt bil- och sommarstugeprojekt, säger utredningsledaren, kriminalöverkommissarie Kaj Björkqvist vid Centralkriminalpolisen.

De misstänkta nekar till skuld.

Stort behov

Enligt en ny bedömning från tankesmedjan Institute for the Study of War är Ukraina i fortsatt enormt behov av stöd från västvärlden.

– Ryska styrkor kan försöka bibehålla tempot i sina offensiva operationer under våren oavsett svåra väder- och terrängförhållanden i ett försök att utnyttja ukrainsk materielbrist innan utlovat västerländskt stöd anländer till Ukraina, förklarar ISW.

Oro hos många

Det råder stor oro kring stödet och Volodymyr Zelenskyj vädjar fortsatt efter militärt och ekonomiskt bistånd.

– Välförsedda ukrainska styrkor har visat att de kan hindra ryska styrkor från att göra även marginella vinster under storskaliga ryska offensiva insatser. Det finns ingen anledning att tvivla på att Ukraina ytterligare skulle kunna stabilisera frontlinjen och förbereda sig för att slå tillbaka den rapporterade ryska offensiva insatsen denna sommar om materielbristen avtog.

Foto: A. Vesakaran resp P. Muscutt

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen