Finland varnar medborgare – ”hänsynslös” rysk plan

2024 03 26

– Rysslands agerande är fortsatt det största hotet mot Finlands nationella säkerhet.

Det konstaterar Skyddspolisen (Skypo), Finlands motsvarighet till Säpo, på tisdagen i en färsk rapport om det ryska hotet mot landet.

– Det finns skäl att bereda sig på illasinnade aktiviteter, både nu och på sikt, uppger Skyddspolisens tillförordnade chef Teemu Turunen, enligt Hufvudstadsbladet.

Migrantkris, cyberrymden och kritisk infrastruktur

Ryssland har genomfört påverkansoperationer mot Finland under en längre tid. Bland annat har den ryska regimen iscensatt en flyktingström till den finska gränsen. Personer som saknar giltiga resedokument har skeppats till gränsövergångsställena.

Finland har svarat med att stänga gränsen.

– Instrumentalisering av migranter är ett sätt för Ryssland att visa sitt missnöje över Finlands Natomedlemskap och överhuvudtaget visa vad som följer av handlingar de upplever som ovänliga, framhåller Skypo i ett uttalande.

Vidare konstaterar Skyddspolisen att det finns ett förhöjt underrättelse- och påverkanshot från Ryssland.

– Det gäller i synnerhet cyberrymden och den kritiska infrastrukturen. Det är däremot fortfarande inte sannolikt med massiv påverkan som slår ut infrastruktur i Finland inom den närmaste framtiden.

Varnar för ”hänsynslös” rysk plan

Avslutningsvis varnar Finlands säkerhetspolis för ryska hämndaktioner mot finska medborgare.

Under fjolåret lyckades Finland försvaga förutsättningarna för Rysslands spionage i landet.

– Genom kontraspionage, utvisning av underrättelseofficerare och en strikt viseringspolitik, uppger Skypo.

Framgången kan dock få konsekvenser.

I ett värsta scenario kan Putinregimen svara med en ”hänsynslös” åtgärd mot finska medborgare som befinner sig på den ryska sidan av gränsen.

Skyddspolisen varnar för att finländare kan kidnappas av den ryska regimen.

– Auktoritära stater har införlivat hänsynslös gisslandiplomati som siktar på fångutväxling i sin metodarsenal, kommenterar Skypochefen Teemu Turunen, enligt Hufvudstadsbladet.

Turunen varnar även för att påtryckningar, spionåtal och konfiskerad egendom kan drabba finländare i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 04

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen